Tillbaks i Szeged

Då va julen över för den här gången då, men det har varit en riktigt fin jul.
Mycket skratt, god mat, film, slappande och trevligt sällskap. Egentligen har vi varit ett rätt udda gäng. Jag och Erik med tre kvinnor/damer i 40+(och emellanåt lite annat folk oxå), och tillsammans kom vi från 3 olika världsdelar med olika jultraditioner. Med andra ord, en väldigt annorlunda jul men otroligt vad kul vi haft tillsammans(men visst saknade jag familjen litegrann).
Ett litet axplock med bilder:




Åh nu är det tillbaks till verkligheten och plugg igen.

GOD JUL

Nu är det äntligen jul och lite ledig. Trots att provet inte gick kanon så är det fantastiskt skönt att vara ledig. Ljuvligt att inte ha en massa måsten för ett par dagar.
Är hemma hos MJ och Edith som bor i ett fanastiskt mysigt hus i Debrecen, vi sitter alla fortfarande i pyjamas och funderar över vad vi ska göra idag. Än så länge har vi ätit frukost(french toast) och kollat på film.
Jo det här blir nog en fin jul; ett mysigt hus, fantastiskt sällskap, god mat och mycket vila.
Lägger upp kort senare

Jag hoppas ni alla får en lugn och fin jul!

Combo

Jag har ju fått en combo nu på ett par veckor. Det är faktiskt riktigt kul att ha Rebecca här!
Hon tog med sig massor med julklappar från min familj, plus massor med god mat. Vilken lycka!!
Sen är det väldigt trevligt att dela alla hushållssysslorna med någon :)

Ny identitet

Så är det, jag har fått en ny identitet som flickvän! Det känns stort, fantastiskt och väldigt spännande.
Jag har börjat landa lite i hela upplevelsen, men det är lite svårt med skolan som tar så mycket tid. Jag hoppas jag klarar min tenta nästa vecka så jag riktigt kan njuta av att vara lite ledig med Erik över jul.

sista skolveckan

Då var terminen nästan över, två dagar kvar(ingen lektion på torsdag) sen är tentaperioden här. Jag har verkligen gått nästan(ska ju klara tentorna oxå) 5 terminer redan. Helt sjukt faktiskt, nästan halvvägs doktor.
För tillfället är det mycket som händer i livet. Man kan ju tycka att skolan borde hålla mig mer än sysselsatt utan att ha annat som stjäl koncentrationen, men så tar livet en på oanade vägar så det är bara att hänga på.
När jag landat lite ska jag förklara lite mer, men nu ska jag ta och titta ungerskan så jag har nått att komma med på provet imorgon.

Önskelista

Mina föräldrar frågade här om dagen vad jag önskar mig till jul. Jag har inte ens tänkt på det. Största önskan för jul är egentligen att faktiskt få njuta av julen att få va lite ledig. Klarar jag min första tenta så kan jag nämligen faktiskt njuta av lite julledigt utan att få dåligt samvete eller ångest för det. Det jag längtar mest efter, typ hela tiden, är ju att få bara vara.

Men det finns ju ett par grejer som jag saknar från Sverige:
- godis, i alla dess former
- julskinka(det ska Rebecca ta med sig så det problemet är löst)
- ost(även detta ska Rebecca släppa med sig för mig)
- smörknivar(dom jag har va gamla redan när jag kom hit och nu ser dom riktigt tråkiga ut. Letade efter dom när jag va på Ikea sist, men utan någon lycka)
- tunnbröd(får nog leva utan det den här julen)
- lakritsstång, så jag kan göra lakritsknäck(finns nog få grejer som är så gott som det)
- iPod, jag har funderat på det där med iPod i flera år, vill ju ha något som är kompatibelt med iTunes så det är väll bara gilla läget och inse att det är iPod som gäller då.

Så om någon vill göra mig glad så vet ni vad ni ska göra ;)

1a advent

Så var ännu en helg över. Söndagar är min absoluta favoritdag på veckan. Då är jag nämligen ledig från skolan, då får jag göra allt sådant jag inte har tid med under veckorna.
När jag i slutet på oktober helt höll på att tappa lusten för skolan så bestämde jag mig för att även om jag har så mycket att göra att jag lätt fylla mer än veckans 7 dagar att jag måste ta lite ledigt. Vi var bara halvvägs genom terminen och jag va helt slut, hur skulle det då se ut vid tentaperioden?! Var tvungen att göra någon slags förändring eller så skulle jag inte orka. Så jag bestämde mig för att ta en helledig dag, och eftersom biblioteket inte är öppet på söndagar så fick det bli söndag.
Och det är en sådan oerhört befriande känsla att vakna på söndag och veta att jag inte får öppna böckerna. Jag kan leva hela veckan på den.
Just den här söndagen var det fullt program men ändå avslappnade för det var annat än skola. Började dagen med en bakdejt med mina grannflickor. Fantastiskt kul att göra pepparkakor med dom, även om jag hade pepparkaksdeg i halva lägenheten efteråt. Sen blev det lunch hos grannarna men lite advents pyssel. Visste ni förresten att de olika advents dagarna symboliserar olika saker. Har jag aldrig hört tror jag(1a advent- hopp, 2a-glädje, 3e- frid, 4e- kärlek). Efter lunchen gick jag och Erik på julmarknaden en sväng innan Arden och en annan kompis Judit kom hit till mig på lite pepparkakor och glögg.
Och vips så va den dagen slut.

Nu har en vecka kört igång, och som det verkar får jag sällskap om ett par dagar. Rebecca som snart kommer tillbaks för att göra sin tenta har fått bostads problem så hon ska bo med mig(har även mina grannars lägenhet till förfogande så kan sprida ut oss där om det blir för trångt hos mig) den tiden hon är här. Känns faktiskt jätte kul, har funderat på hur jag i all världen ska ha tid att träffa henne med alla tentor men bor hon här så får jag i alla fall se henne litegrann.

Lycka...

...är den där stunden när jag äntligen packar ihop mina grejer i biblioteket och vet att nu "får" jag gå hem. Framförallt de dagarna jag känt att plugget varit effektivt. Egentligen skulle jag väll dessa dagar behöva packa upp allt igen hemma ytterligare en stund till men det är inte jätte ofta det blir så. Jag kommer hem, kollar mejlen, senaste nyheterna... äter kvällsmat. Sen är det alltid något som ska fixas och helt plötsligt är det dags att gå och sova.
Men när man som idag har suttit på biblioteket 10 timmar finns det inte jätte mycket ork kvar i lilla hjärnan för plugg.

Åh förresten, idag samlade jag och Kristin mod till oss och frågade på kafeterian i biblioteket om dom skulle kunna tänka sig att värma maten vi hade med oss(finns ingen annan stans man skulle kunna göra det) efter lite förvirring och översättningshjälp värmde dom snällt maten till oss. Så nu kanske man kan få äta varm medtagen mat i fortsättningen.

5 minuter

Jag var minst sagt frustrerad över det faktum att patologin inte lagt upp sina provdatum. På den enda lektionen jag gick, som var patologi föreläsningen säger professorn att dom ska försöka lägga upp dom till imorgon. Ännu mer frustrerad, ska man behöva sitta uppe hela natten oxå. Jag och Kristin började fundera på om vi skulle sitta i skift under natten. Jag skickar iaf ett sms till min grupplärare i patologin och frågar om han vet, han säger att det borde komma under eftermiddagen. Så vi, jag och Kristin bestämmer oss för att sitta halvtimmespass och vakta. Eftersom resultatet av förra veckans mikrobiologiprov skulle sättas upp i skolan bad jag en kompis från ett annat år gå och kolla det för mig. Inom loppen av 5 minuter händer sen väldigt mycket. Jag får resultatet att provet gått, bra. Medan jag meddelar Kristin att vi klarade oss loggar jag in en sista gång innan det är hennes tur att ta över, varpå jag ser att två datum är uppe. Det ena är det datumet vi vill ha så snabbt som ögat skriver jag in oss, två sekunder senare är den 5e platsen tagen.
Så från att ha varit väldigt irriterad blev jag väldigt glad på väldigt kort tid. Nu kanske jag kan koncentrera mig oxå.

Mycket nu *uppdaterad

Nu är det 3 veckor till tentaperiodens början så nu börjar spurten som inte slutar förrän i början februari. Ser inte riktigt slutet på tunneln ännu men det är bara att ta en dag i taget. Egentligen är nog inte slutet på tunneln förrän till sommaren, men man får väll ta första terminen som delmål.
Imorgon kl 6 så öppnar datasystemet där man skriver upp sig för tentorna så det är bara att gilla läget och gå upp om jag vill få dom datum jag vill ha.

Tisdag kl 9.30 - Nu sitter jag här, tentaregistreringen började för flera timmar sedan men tentan som hela tentaperioden hänger på(patologin) har fortfarande inte behagat dyka upp. Måste gå på en lektion men resten av dagen får jag helt enkelt sitta å häcka framför datorn. Kul, NOT.
Så här var det förra året med anatomin, då kom den tillslut upp mitt på natten så när ryktet väl nått mig så var de datum jag ville ha redan tagna. Men det gick ju ändå.

Katter

Ni måste titta på denna här

Subway

Det finns ett nytt inneställe i Szeged. En Subway har öppnat! Detta är stort! Detta med trevliga snabba lunch ställen är väldigt begränsat, McDonalds och Burger King. Och du kan gissa hur sjukt less alla studenter är på dessa två ställen, men har man bara en kort lunch rast har man inte så mycket att välja på, finns liksom inte ens någonstans att värma mat om man skulle ha det med sig. Så att det finns ytterligare ett val är helt fantastiskt.
Idag när jag skulle skynda mig att äta lunch var även jag på Subway och träffar såklart mina grannar där :)

Snö

Jo vi har faktiskt haft lite snö här, första snön på väldigt länge. Var aldrig någon snö förra vintern. Visserligen höll snön sig enbart en förmiddag, men i alla fall.
Det är helt otroligt att terminen snart är slut, tiden går alldeles för fort. Snart är ju tentaperioden här igen, usch!
Och imorgon är det den 19e november igen. Dagen Elenas syster skulle ha fyllt 19(även om jag inte kände Linnea vet jag att det är en jobbig dag för dig Elena, tänker på dig!), dagen som innebär att det är två år sedan Elin dog. Det är verkligen 2 år sedan. Sista gången jag träffade Elin var på Juneporten i Jönköping, vi hade vart å fikat och inser att det faktiskt är sista gången vi kommer träffas innan hon åker till USA och jag åker till Ungern, inte visste jag väll då att det skulle bli den sista gången någonsin.
Den här veckan har vi pratat om just plötsligt hjärtstopp i patologin, och tankarna går självklart till Elin. Vad var det egentligen, tänk om dom kunnat förhindra det.

Katter

Nu har jag lämnat tillbaks de två katterna som bott hos mig de senaste två veckorna. Jag har
Det har varit trevligt med lite sällskap, men oj vad dom stökar ner. Hår överallt, blir galen, och inte att tala om den där lådan med sand som sprids ut överallt och stinker.
Hur som helst så var det ändå rätt skönt att lämna tillbaks dom och jag inser hur fantastisk katten hemma i Stockholm är som vägrar att gå på låda(han föredrar skogen). haft dom hemma hos mig tidigare, när deras matte åkt bort. Det är trevliga katter, lilla Alva är som ett litet plåster på en när jag är hemma. Så fort jag sätter mig framför skrivbordet ska hon va i knät, vilket inte alltid är jätte praktiskt när jag ska plugga. Tillslut kom vi till överenskommelse, hon fick sitta på en kudde bredvid datorn medan jag pluggade. Funkade för det mesta. På natten ska hon helst ligga runt nacken, och hennes bror på benen. Är ju mysigt i typ 10 minuter sen vill jag byta ställning.


Alva som pluggar med mig

Vet inte vad det är med min papperkorg men den är visst väldigt god, båda kissarna har spenderat timmar med att slicka den

Min pappa

Min pappa är fantastisk! Igår ringde det på dörren, det var brevbäraren som kom med paket till mig. Det regnade tydligen rätt mycket och han såg ut som en blöt katt, med vattnet droppandes runt honom, vilket nästan gav mig dåligt samvete för att jag fått paket som han måste dela ut.
Men i alla fall, paketet var från pappa, åtminstone tror jag det ;) Mamma brukar ju skicka med något litet meddelande men detta paket innehöll enbart 4 paket finsk lakrits. GOTT!
Paketet gjorde verkligen min dag, Tack pappa! Älskar dig!

Nära

Redan 3e veckan första året blev vi introducerade till obduktioner och sedan dess har vi i princip varje vecka sett döda. Och detta året är vi med på 1-3 obduktioner på sjukhusets patologavdelning varje vecka. Reaktioner från icke medicinstudeter och läkare är ofta en stor rynka i pannan och frågan "är det inte jobbigt?". Men faktum är att ganska snabbt skaffade man sig en distans till vad man egentligen höll på med. Visst är man medveten om att det är en människa, men man låter det inte koppla längre än så. Samtalsämnena är även här rätt obegränsade(förutom när det är väldigt ruttet då är det äckligt), att diskutera vad man ska äta till lunch är inget problem. Och det pratas friskt för det mesta.
Men under en av veckans obduktioner möttes vi av en ung flicka, yngre än mig, som dött väldigt fort i en elakartat bröstcancer. Då blev det plötsligt väldigt tyst i rummet, och en dämpad stämning som dröjde sig kvar länge. Helt plötsligt blev det väldigt nära.

Barn är kul

Det är en såndär fin höstdag som helt klart bör åtnjutas så jag följa med mina grannar på en fika i stan. Satt på uteserveringen på gågatan och hade det trevligt. Flickorna hade beställt glass, och upp ur fickan plockar en av dom upp ett gäng chocolate chips och häller på glassen till resten av sällskapets förvåning. Glassen var tydligen välplanerad då hon tagit med sig topping hemifrån.
Sen blev det även ett obligatoriskt stopp vid lekparken, och det finns ju ingen chans i världen att dom låter mig sitta bredvid utan det ska aktivt lekas med.

IKEA

Igår tog jag en tripp till Budapest för lite shopping.
Att gå på H&M och IKEA är verkligen som att få en bit av Sverige.
Under åren jag bodde i Jönköping var man på IKEA lite nu och då, det var ju så nära. Nu är det det bit att ta sig så det hör ju inte direkt till vardagen. Så att gå på IKEA nu är nästan farligt, jag får helt spel. Det finns så otroligt mycket fina grejer! Längtar till jag får inreda mitt eget hem en gång(om x antal år).
Och sen är det ju den där lilla matbutiken de har vid utgången, den är ju helt livsfarlig. Ost, julmust, skumtomtar, pepparkakor, bilar. Det är ju livsfarligt!
Jag hade pratat med min granne innan jag åkte, om att jag inte skulle köpa så mycket. Men det går ju inte att inte handla mycket på IKEA , framförallt när jag vet det kommer att dröja till nästa gång jag kommer dit.
Kan ju bara säga att jag hann ångra många saker för det var fruktansvärt tungt att bära hem allt sen. Väl hemma så var dock slitet värt besväret. Jag menar, ljus som luktar lakrits... ljuvligt ;) Även om jag har träningsvärk i både rygg och armar och ett fint blåmärke på ena skuldran.
Nu ska försöka övertyga den lille kissen(är kattvakt igen) att kudden bredvid mig på skrivbordet är minst lika bra som skrivbordet så kanske jag kan få lite plugg gjort.

Lov

Det har varit lite intesivt, det är i och för sig intensivt hela tiden det här året verkar det som. Men nu har det varit lite extra intensivt med prov. Har klarat allt än så länge, vilket är lite uppmuntrande i alla fall.
Nu har vi en vecka höst lov, kunde inte komma mer lägligt. Är helt slut, trött både till kropp och själ. Så nu ska jag ta helt ledigt ett par dagar, åka till Budapest och Ikea nån dag.
Sen ska jag börja plugga igen, har snart prov igen

Nu har jag precis haft grannflickorna över för lite filmtittande. Grannmamman tog tillfället i akt och sov av sig lite jetlag. Jag har en projektor hemma den här veckan så vi låg i min säg och projekterade filmen på väggen, super mysigt.

Bye the way, Tobias, jätte kul att du läser. Njut av tiden i Orlando!

Rökning

Under dessa två år har både en och annan lärare snuddat vid ämnet rökning. Det är inte bra därför, detta kan hända då... Alla som tagit sig in på läkarprogrammet har nog redan förstått att rökning inte är bra. Vad man väljer att göra av det är en annan sak.
Men, våran patologilärare är en passionerad antirök förespråkare. Han lyckas klämma in propaganda i varje föreläsning(två i veckan blir ett par stycken om han fortsätter så resten av året). Sen att vi i princip varje vecka ser konsekvenserna under obduktioner kan man tycka borde tala för sig.
Men faktum är att under dessa år jag varit här, har trenden att röka ändå snarare gått åt andra hållet. Jag vet om två stycken som faktiskt slutat röka, men 4-5 stycken som börjat.

Grannarna

Glömde berätta. Jag sov en natt på andra sidan vägen, alltså hos mina grannar.
Grannmamman skulle åka till USA, och flyget ickr tidigt på morgonen dvs innan tågen börjar gå. Så, grannpappan behövde skjutsa henne. Och för att inte behöva ta med barnen, så är jag den snälla grannen som ställer upp.
Jag sov alltså där, övervakade morgonrutinerna och gick med dom till skolan. Ingen större uppoffring, deras skola ligger på vägen till min skola och vi börjar ungefär samtidigt.
Hade jag inte gått upp med dom så hade jag nog iof tagit en sovmorgon, morgonlektionen på tisdagar är nämligen ett riktigt sömnpiller. Men det var riktigt bra att jag gick den här tisdagen, för det vara bara 8 personer där så läraren tog närvaro, alltid bra med lite pluspoäng.
Sen är det ju inte varje dag jag vaknar av att någon hoppar i min säng ;)

By the way

Enligt den där lilla kartan till höger så är det någon i florida som läser min blogg. Vem??!

Totalt insnöade

Säkert 90% av samtalsämnena är skolrelaterade. Vi är extremt insnöade i vår lilla medicinvärld. Allt går att koppla till någon funktion i kroppen. Att prata om kroppssubstanser, obduktionen du deltog i tidigare på dan... är inget hinder under pågående middag.
Huvudet är så fult av inflammatoriska processer, patomekanismer och morfologi att alla andra samtalsämnen känns väldigt avlägsna. Vad annat finns det att prata om, kan man prata om annat?! Vissa kvällar är det verkligen nära till kortslutning, och att mixa mellan två språk då kan vara stört omöjligt(tur att det alltid brukar finnas någon där som kan översätta när det tar stop)

(kottemamman, blir det någonsin bättre?!)

Chokladyoghurt!

Jag har sedan länge gett upp hoppet om att hitta chokladyoughurt trots det så kollar jag om det ändå inte mot förmodan skulle finnas. Så döm min förvåning när jag faktiskt hittade det när jag var på affären sist. Trots att det stod chokladyoghurt på förpackningen vågade jag inte lita på det(är ju faktiskt i Ungern) så jag köpte inte mer än två i fall att det var pudding eller nåt. Men det var chokladyoghurt och nu önskar jag att jag hade köpt fler!

De kommande två veckorna har jag två prov, i patologi och patofysiologi så jag lär ha att göra. Längtar redan tills de är över.

Räkningar

Detta med att betala räkningar i detta landet är ett helt projekt. Bara det faktum att man faktiskt måste gå till posten är ju ett projekt, det innebär att jag måste planera in det någon gång när jag har lite tid över dagtid. Jag har ett tillfälle i veckan, dagtid, då jag passerar posten så det är det givna tillfället. Så om jag missar det tillfället, av någon anledning(brist på tid eller närminne) går det en vecka till nästa. Detta hade nu hänt ett par gånger så nu var det verkligen dags att gå till posten, jag hade dessutom ett brev att posta. Så jag kommer iväg i god tid, kön är ok. Jag ställer mig för att betala mina två räkningar, sedan måste jag byta kassa för att köpa frimärket(helt omöjligt att göra båda ärendena i samma kassa, jag har försökt spela dun oförstående utlänning men det funkar inte). Den andra kassan har ju såklart hunnit få en kö på de två minuterna jag stod i första kön.
Men jag kom faktiskt i tid till skolan ändå

Sverige tur och retur

Nu har jag både åkt till sverige och kommit tillbaks igen.
Helgen i Sverige va jätte kul. Första kvällen kom Elena förbi, är så glad hon bor i Stockholm nu så det är lättare att träffas när jag kommer hem till Sverige.
Resten av helgen försvan i ett gitter av hämtningar, människor och mat. Min mamma är fantastiskt och jag är jätte glad att jag fick vara där och fira den här dagen med henne och hennes vänner. Det var mycket folk där som jag inte träffat på länge och som det var väldigt kul att träffa. Det var även en och annan som jag inte kände igen men som kände igen mig, det är ju alltid spännande.
Sedan dess har det rullat på igen, har ju lite att ta igen i skolan men har bra flyt och har landat i skolrutinen igen(dvs energinivån har börjat normaliseras). lagom till att det börjar dra ihop sig till prov ;-)

Åh, höll på att glömma. En stor höjdpunkt i helgen står min farbror Marcel för! Han tog med mig två stora favoriter från Schweiz till mig:

Rivella, en dryck som jag inte hittat någon annanstans, och chokladyogurt. Fruktansvärt gott var det!


Eftersom båda husen var fulla av folk blev detta min säng.

Sverige

Insåg att jag nog inte skrivit att jag ska till Sverige nästa vecka. Ska hem till Stockholm över helgen, torsdag - söndag. Min mamma fyller jämnt och då är det inte så mycket att disskutera, bara boka flyg och se till att vara där.
Det ska faktiskt bli kul, ser fram emot att träffa familjen och alla vänner som kommer och firar med oss.

Svenska-ungerska

Idag hade jag och min granne vår första svenska-ungerska lektion. Hela upplevelsen var verkligen över förväntan. Hon kan så pass bra svenska att vi kan ha en normal konversation, så vi satt på deras fantastiska terrass och bara lärde känna varandra på svenska. Sen försökte vi ha en lätt konversation på ungerska, vilket mest bestod i att hon ställde lätta frågor till mig. Otroligt bra övning för mig :)
När vi suttit i en timma kom hennes familj hem, man och två barn(5 och 3 år) så då fortsatte min ungerska lektion med en lekstund med hennes barn. Väldigt kul faktiskt, förstår ju inte mycket av vad som säger men dom verkade inte bry sig nämnvärt om det vi hade kul ändå.

Fortsättning

Ja detta med gruppindelning har varit som en dålig följetong i skolan denna vecka.
Är det något jag lärde mig på mobila så vart det att ville man få något så var det lika bra att gå till högsta hönset på en gång. Så med denna lärdom gick vi till det högsta hönset för oss utländska elever. Prof. Szabo, han råkar nämligen vara vår lärare i ett av våra huvudämnen det här året, så efter hans lektion bad vi om en bättre lösning än det som var. Han var villig att ge oss ett försök att göra ett försök själva. Han ville ha ett förslag från oss till nästa morgon.
Så där stod vi, klockan sju på kvällen, 50 pers. Det var verkligen inte lätt att få alla nöjda eller ens lyssna på varandra. Men en timme senare var vi några som tillslut lyckats få ihop en lista som folk var nöjda med. Rebecca blev lite arg på mig sen, å frågade varför i hela världen jag drog i det hela när jag egentligen inte är direkt påverkad(jag var ju faktiskt i den gruppen jag ville), och jag hade inget bra svar på det hela mer än att det gör mig så arg att dom sköter det så dåligt från skolans sida.
I alla fall så lämnade vi in ett förslag, dom följde det inte exakt men tillräckligt nära för att folk inte ska orka bråka mer. Vi går snart in i den 4e veckan och man orkar inte slåss längre, man vill bara komma in en rutin även om det nu innebär att man får "börja om" igen med nya lärare.

Grannar

Är helt slut i huvudet nu, går i skolan från 8-19 men en timmes lunch på onsdagar. Kan inte påstå att jag är jätte mottaglig på föreläsningen mellan 17-19 men dagen går ändå förvånansvärt fort.
I alla fall så hade jag precis kommit hem och suttit mig i soffan när det ringer på dörren(finns två olika ringklockor, en som sitter på dörren och en som sitter vid entrén till huset och dom låter olika). Att det ringer på dörren brukar bara betyda en sak, att det är mina amerikanska grannar som kommer. Men eftersom klockan redan var över åtta så var jag lite konfunderar(dom är inga kvällsmänniskor alls), men när jag öppnade så var det en annan granne. Hon undrade om jag kunde tänka mig att lära henne svenska, hon var au-pair i finland för en massa år sedan och lärde sig svenska där istället för finska. Jag hade aldrig sagt jag till det om det inte var för att det var hon, hon är väldigt trevlig. Hon ville betala mig för det, men det hade bara varit fånigt så istället kom vi överens om att hon i gentjänst har en ungersk konversations "lektion" med mig(hon var visst ungerskalärare men är mammaledig nu). Fantastiskt lösning tycker jag, min ungerska kunskap behöver ju verkligen förbättras.

Pinsamheter

Idag har skolan återigen totalt gjort bort sig. Jag har tidigare nämt att det är ganska många som inte börjat 3e året med oss av olika anledningar. Detta leder till att antalet grupper oxå ändras, från att ha varit 8a grupper är vi nu 6 grupper. Jag som tidigare var i grupp 7 måste då börja i en ny grupp, vilket inte va någon större nyhet(var ju bara två från våran grupp som började 3an). Så redan innan skolstarten så frågade vi lite snällt om hur de har tänkt med grupperna, ingen hade några klara besked. Vi blev tillslut tillsagda att bara välja en, vi hade en klar bild på vilken grupp vi ville gå i(den som har de flesta bra lärarna) så vi skrev upp på den. Men vi är i Ungern så vi tog inte detta för givet utan har vid upprepade gånger frågat igen hur det blir med grupperna och tillslut även skrivit en formel förfrågan om att bli placerade i grupp. Under tiden har vi gått enligt grupp 3 schema(som för övrigt är riktigt bra).
Så döm om våran förvåning när de imorse tillslut gjort en gruppindelning, HELT utan folks önskningar. Ni ska veta att det har varit extremt dålig stämning i skolan idag. Jag är fortfarande i grupp 3(grym tur, igen), men i princip alla de jag umgåtts med har blivit placerade i andra grupper.
Är väll en sak att de gör om grupperna, men då måste man göra det från början och ge folk en chans att komma med förslag på förändringar(deadline var i fredags, vart nu logiken finns i det?!) och inte ge dom en chans att "gå in sig" i en grupp. Ingen har lust att bråka med sådant nu, alla vill koncentrera sig på att plugga.

Vart hela historien slutar återstår att se, tror inte att detta är slutet på historien, fortsättning följer

Dags för uppdatering

Det är fortsatt spännande i skolan, ny information formligen spottas ut dagligen från lärarna. Dessutom är det så många ord som fortfarande är nya så det är mycket som först inte säger mig någonting. Vissa nya ord har jag nu hört ett par gånger och åtminstone kan känna igen men som jag ännu inte riktigt kan definera utan att behöva fundera över det en stund. Så denna nya terminologin gör att allt tar längre tid, längtar tills åtminstone sådana saker har börjat falla på plats.

Jag inser också mer och mer att detta inte är ett lätt yrke jag valt. En sak är väll att lära sig all fakta men vad som är svårare om inte omöjligt att memorera så är det patientkontakten. Vad hjälper det att jag kan en massa saker om jag inte kan få fram növändig information från patienten, inte ställer de rätta frågorna.
Ja, jag har helt klart en spännande väg framför mig.

En riktig patient

Idag hade vi vårt första riktigt möte med en patient!
I äkta Ungern anda, väntade och väntade vi på att vår tilldelade doktor skulle komma. Efter 20 minuter har vi ledsnat och börjar leta efter honom. detta är inte det lättaste när man inte kan kommunicera med folk i "receptionen"(snarare dörrvakter men ändå) eller ens riktigt uttala namnet på vår doktor. Men vi tog oss faktiskt fram till platsen han skulle vara, där få vi svaret att vänta. Åh, nä men så förvånande. Visst vi väntar lite till. Han kommer tillslut med andan i halsen.
-Jag hade helt glömt bort... det här är ingen bra tid...är ni tredje års elever eller?...
-Eh, ja det är vi
-Åh, så ni kan ingenting eller?
-Eh, typ så ja
-öh, ok, vänta lite till (han var tvungen att ta hand om en till patient innan han kunde börja vår lektion)

En timmer sent börjar vi till slut, han drar in alla oss(18 personer) på ett rum där det ligger en lite tant som vi skulle ta anamnes på. Där står alla som fån och försöker komma ihåg något från genomgången förra veckan(från den teoretiska lektionen). Med lite hjälp från doktorn så gick det i alla fall framåt även om den stackars tanten såg lite förskräckt ut av alla personer runt omkring henne.
Ps. När vi tillslut skulle säga diagnosen så var det jag som kom med svaret. (djup ven trombos)

Det här kommer bli en intressant lektion i veckan, förhoppningsvis så är vi lite bättre fördelade i framtiden. Kändes lite inkräktande att komma 18 personer. Och ungerskan skulle gärna få falla på plats illa kvickt nu.

Skolstart

Jag har inga som helst vanföreställningar om att det här året kommer bli lätt. Från allra första veckan, nästan två år sedan nu, har vi fått höra om det 3e året. Det året som ingen klarar på första försöket. Jag har dock alltid haft inställningen om att det är klart man kan klara det på första försöket, och är det bevisligen folk som gör. Jag är så motiverad att klara av detta, men en dans på rosor kommer det inte bli för jösses vilka mängder material vi ska ta oss igenom under året. Material som inte bara är stort, men som innebär en helt ny värld. Det känns nämligen på riktigt nu. Det kommer inte bara vara jobbigt utan även ett väldigt roligt och intressant år. Bara efter två dagar har jag börjat ana vad mycket kul vi kommer få göra. Jag ska bli doktor!

Måndagen började med obduktion, eller ja den var väl egentligen redan över när vi kom men vi blev visade resultaten. Detta kommer vi göra 1-2 gånger i veckan, på en avdelning(?, department, vet inte vad jag ska översätta det till) som är rätt nybyggd och super fräsch. Dom får varje år in över 20000 fall som dom ska lösa, det vi får se är ju bara en liten bråkdel men det känns mycket ändå.

Sommarlovet är slut

Ja den här veckan tog sommarlovet slut. Veckan har varit helt galen, på fler än ett sätt.
Det har varit en massa saker att fixa inför skolstarten; skolmaterial som ska fixas, papper och pärmar som ska sorteras, uppfräschning av kunskap... Allt det hade i sig inte varit så farligt, men omständigheter är omständigheter och är svåra att styra över.
Har en kompis här nere som helt dukade under för pressen i veckan, vilket var en rätt obehaglig och energiberövande upplevelse. Situationen är under kontroll nu, och jag är glad att jag kunnat släppa det.

Jag har en hel del kompisar som behövt göra omprov nu efter sommaren. Hela veckan har bara bestått av massa dåliga besked om att de antigen kuggat eller inte gjort provet. Men, tillslut så vände det. I fredags så var det många som äntligen klarade sina prov. Det är inte över än, flera har ytterligare prov kvar, men nu har de i alla fall en chans att göra det(kravet för att få göra prov veckan som kommer är att man bara har ett prov kvar). Detta göra att antalet elever som nu verkar börja tredje året ökat radikalt. :-) Jag är så klart super glad för möjligheten att ha kvar Pommy och Rebecca här, så håll tummarna på fredag när de gör deras sista prov.

Faktum kvarstår dock, jag vet fortfarande inte vilket grupp jag tillhör(men vi har tilldelat oss själva en grupp tills skolan bestämmer sig), eller vart jag ska vara måndag morgon. Vi har visserligen fått ett preliminärt schema men så klart är måndag ett frågetecken. Jaja, det är ju Ungern. Ingen idé att bli stressad eller irriterad, det löser sig ju tillslut.

Har spanat in de nya ettorna lite oxå, men inte alls som förra året(undrar varför?). Det är i alla fall kul och se deras förvirrade och förväntansfulla ansikten. Detta året är det ett helt gäng japaner som börjat, kul med en ny nationalitet.

Sekretariatet

Jag bor för en som inte visste i en studentstad. Men faktum är att jag har ingen aning om vart alla dessa studenter håller till. Visst jag ser dom på stan och så, men när dom är skolan. Jag vet vart jag ska gå, vart mina föreläsningar är. Men det är bara den här fakulteten som håller till där.
Det finns inget campus område utan universitetet är infasat med den övriga bebyggelsen

Jag skulle väldigt gärna vilja se hur den funkar rent organisatoriskt. Vi utlandsstudeter har ett eget sekretariat som vi går till, dom har alltså hand för ett par hundra elever. Och där råder totalt kaos!
Öppet tiderna är förkastliga så när dom väl har öppet är det alldeles för många inne i det lilla rummet. Det finns absolut inget syre, är alldeles för varmt(årstid spelar ingen roll), för lite personal, förvirrad personal. Något kösystem existerar inte, det är djungelns lag som gäller. Och allt detta är flera gånger värre vid terminsstart.

Eftersom man vet att detta är fallet, väntar man in i det längsta innan man går dit. Men så fort man kommer innanför den dörren, kommer huvudvärken och lätt ångest som på beställning. Och det äntligen är sin tur har man glömt bort hälften och vill bara ut så fort det går.

Om det ser ut så på vårt lilla sekretariat kan jag bara ana hur det är på dom andra, där det är betydligt fler elever.

(nu kommer lite skryt, fick nämligen reda på idag att än så länge är det bara 20% som idag är färdiga för att börja 3an. Alltså 80% har fortfarande omtentor kvar att göra.)

Mysterium

Hur är det möjligt att från det att man öppnar resväskan är totalt kaos. Inte bara i ett rum men i hela lägenheten?!? Jag förstår inte hur det händer. Poppar hustomter plötsligt fram och i glädje att jag är tillbaks(?!) sprida ut mina grejer eller vad?
Jaja, nu har jag i alla fall att få ordning på röran, ställa saker på rätt plats igen

Tillbaks

Ja då var jag tillbaks i Szeged. Och det har varit ett par hektiska dagar sedan jag tillbaks. Saker som ska fixar, människor att träffa och samtidigt helst inte röra sig alls. Det är fortfarande väldigt varmt här nere, har visserligen fått rapporter om att det visst varit ännu varmare tidigare i sommar men jag tycker fortfarande att det är på snudd på för varmt. Nu har i alla fall en fläkt införskaffats och den gör livet helt klart lite behagligare. Dessvärre har jag nog åkt på en liten lätt förkylning(det är inte fläktens fel, förkylningen uppstod redan innan fläkten införskaffades), men än så länge är det inte så mycket mer än lite snorandes.

Hmm

Glömde det där med korten visst men nu är dom uppe.

Imorgon bär det av till Ungern så nu är det sista pakningen, lite städ och umgåsande med famlijen som gäller. Ska även försöka hinna med att träffa E. som precis flyttat upp till Stockholm.

Enligt rapporterna är det fortfarande lika varmt som när jag åkte så det första på listan att fixa när jag kommer tillbaks är att skaffa en fläkt. Måste göra nåt så jag kan sova ordentligt utan värmeslag.

Semester

En vecka var vi i ett liten paradis. Hela familjen på semester, orkar inte ens fundera på när det hände sist(ett tag sedan med andra ord).
Vi + hotell + strand + hav + pool + god mat tillgänglig hela tiden = Härligt

Vi har njutit av att inte behöva planera något utan bara vara. Största bekymren blir istället vilken av hotellets restauranger ska vi gå till idag, eller ska vi bada i poolen eller havet.

Vi är ju inte familjen som tillhör skaran som åkt på charter varje sommar. Det har hänt en gång innan för en massa år sedan och då var det pappas jobb som betalade den. Men oj vad jag njutit av att få sola och bada och det är ljuvligt att ligga på stranden med en bra bok.

Efter en vecka är jag dock rätt nöjd och glad att få åka hem igen
(kommer bilder senare under dagen)

Jag får skjuss!

I min värld, där resande har varit en ganska vanlig del framförallt de senaste 6 åren är det ganska tråkigt. Visst det är jätte kul att komma till nya platser, men den där transport delen där emellan är så fruktansvärt tråkig. Det blir aningens bättre av sällskap, men det är fortfarande tråkigt. Inte ens start och landning med flygplanet är särskilt spännande längre. Det bästa man kan göra är att se till att ha en riktigt bra bok så det känns som tiden går lite fortare i alla fall.

Så igår, precis hemkommen efter den senaste resan, så kan jag ju inte säga att jag såg framemot resan tillbaks till Szeged om en vecka. Segt flyg(tur jag inte är flygrädd), visserligen kortare än till Turkiet men ändå 2 timmar. Transfer mellan flygplats och tågstation, släpa tung väska... Sitta på en halvfräscht tåg i två timmar... släpa tung väska ett par hundra meter till min lägenhet, upp för trappen... Näe, inte kul.

Men så händer. Pratar med min kompis Arden som också är tillbaks i Szeged efter hennes semester i USA. Hon berättar att hon kan hämta mig på flygplatsen, hon ska konferens och kan på väg hem hämta upp mig.
1. Jag slipper den tråkiga släpa och tåg delen av resan
2. Och är det något som kan få resan att bli trevligare så är det att få spendera den med någon man inte träffat på ett tag


Helt plötsligt känns det inte längre fult så jobbigt.

En bra bok

Vilket nöjde det är att få läsa en riktigt bra bok. Som jag dessutom inte förväntas kunna utantill. Jag kan bara få läsa och njuta. Det har blivit en hel del läsande den här sommaren, liksom förra. Men boken jag just avslutat är nog den jag uppskattat mest än så länge i sommar.
Det blir inte många böcker som läses under terminen, i alla fall inte i skönlitterär väg. Kurslitteratur desto mer.

Iväg

Nu har jag varit iväg i nästan 1,5 vecka. Först spenderade jag ett par dagar på västkusten i en kompis sommarstuga. Hel grymt läge precis vid vattnet. Tyvärr var det väll inte kanon väder direkt men trevligt blev det ändå. Har bland annat padlat kajak för första gången i mit liv.

Sen blev det ett obligatoriskt stopp i Jönköping ett par dagar. Fantastiskt att få hänga lite med Line och hennes familj som bodde hos. Få fylla lek behovet lite, även om Alex är i sin charmigaste trotsålder så har det blivit en del lekande med honom och Kevin med för den delen.
Har även träffat lite andra polare där nere, fantastiskt vad kul det är!!! (Diana, grymt kul att ta en fika med dig!!)

Men nu är jag hemma, och har hamnat i ett riktigt arbetsläger. Huset ska ut på försäljning så nu ska huset stajlas, det är bara bita ihop och le.

Intensivt

Mina försökt till att göra ingenting funkar inte så bra, gör saker hela tiden å det verkar inte bli bättre heller.
Några höjdpunkter från veckan som varit:
- Spenderade en dag tillsammans med min lilla stjärna Emanuel. Vi tog en tur till stockholm och hade ett äventyr tillsammans. Fantastiskt kul att hänga med honom!



- Tillsammans med en kompis så organiserade vi en liten vandring för ett gäng tonåringar. Dom är på läger som våra föräldrar är med och organiserar och detta va tänkt som en liten teambuilding grej för dom.
Njöt av att få lukta på lite svensk skog, och alla blåbär och smultron som fanns smakade inte illa heller.



- Igår träffade jag en ny stjärna, lilla Elijha fick slåss lite med hans mostrar för att få hålla honom



Idag ska jag stanna hemma och ta det lungt, för imorn kommer kusin Charlotte och håller mig sällskap.
Och nu kom precis lillebror med kompis hem, där försvan min lugna dag.

Det lilla kräket

Dagen innan jag åkte tillbaks till Sverige ringer pappa för att förvarna mig om att katten inte synts till på ett tag. Det är ju inte första gången han är borta, ända sedan han var liten har han under olika långa tidsperioder varit borta. Men när han fortfarande inte kommit hem efter att jag varit hemma i fem dagar börjar man ju bli lite orolig, han är ju trots allt 10 år nu. Men så idag, helt plötsligt kommer han inspringande som ingenting hänt. Hela familjen blir jätte glad och fina fisken kommer fram. Han så klart jätte nöjd och kommer sova ett par dygn efter det skrovmålet

Min stjärna

Idag har jag spenderat eftermiddagen med min älskling, och delar av hans familj. Sedan den dagen jag kollade in hans stora blå ögon för snart 7 år sedan har en del av mitt hjärta tillhört honom. Även om vi inte särskilt träffats regelbundet sedan han var ett, och knappt någonting de senaste två åren så är fortfarande något alldeles speciellt när vi träffas.
Ser redan fram emot nästa vecka när vi bestämt dejt igen

(bilden är från förra sommaren, glömde kameran idag)

Sista helgen

Efter 6 veckors hårt plugg är det en ganska overklig känsla att inte ha något att plugga. Helt plötsligt att du tid att göra allt det där du velat göra eller skjutit fram på grund av tids och energibrist. Som att städa. Har gjort några halvhjärtatade försök och fick hjälp en gång, men nu på slutet har orken inte funnit där. Men energibristen försvann inte bara för att tentaperioden var över så det tog 2 dagar innan det blev klart. Gjorde ju lite annat också, hjälpte Pommy flytta(bra för kondisen att bära hennes skrot fyra trappor upp), låg ett par timmar vid polen i ett försök att få lite bränna(blev mest röd), lämnade tillbaks min index(betygsbok) till sekretariatet, åt en sista fruskost på aCapella...

När väl lägenheten är skinnande ren så är det dags för avfärd tillbaks till Sverige. Reste tillsammans med Pommy och Rebecca och det är ju alltid trevligt tillsammans med dom ;-) När planet väl landade, lite försenat, så stod Daniel och mamma och väntade snällt på mig.

Åh nu sitter jag i soffan i föräldra hemmet en sista sommar(huset är ute på försäljning och ett nytt hus har dom redan hittat). Ska än en gång ge mig in i dataspelens värld för en stund.... sommarlovet är här

Väntar på att boarda planet(Pommy, Rebecca och jag)

har en mamma som gärna kommer med frukost på sängen


En liten svalfamilj som bosatt sig precis vid ingången av mitt hus i Ungern

Blogg

Har ju funderat på detta ett tag. Detta känns ju inte direkt som en fysisk resa längre. Szeged är rätt så mycket hemma nu, och jag spenderar större delen av året är. Att komma till Sverige känns mer som resa än att åka hit. Är dessutom lite less på resedagboken.
Men visst är det en mental resa, i att förbereda sig för det kommande yrket och visst vill jag fortsätta ge er där hemma i Svea en chans att följa med vad som händer i mitt liv. Så, jag kommer fortsätta i bloggform.

För er som inte vet, är jag precis färdig med mitt andra år som medicinstudent. Pluggar i Szeged, en halvstor stad i Ungern. Är grymt nöjd med att ha hamnat här, visst har jag fått slita men det har absolut varit värt det. Nu har jag en lång härlig sommar framför mig då jag förbereda mig för det 3e året, som ryktas vara det svåraste.