söndag 23 september 2007

Sverige

Insåg att jag nog inte skrivit att jag ska till Sverige nästa vecka. Ska hem till Stockholm över helgen, torsdag - söndag. Min mamma fyller jämnt och då är det inte så mycket att disskutera, bara boka flyg och se till att vara där.
Det ska faktiskt bli kul, ser fram emot att träffa familjen och alla vänner som kommer och firar med oss.

lördag 22 september 2007

Svenska-ungerska

Idag hade jag och min granne vår första svenska-ungerska lektion. Hela upplevelsen var verkligen över förväntan. Hon kan så pass bra svenska att vi kan ha en normal konversation, så vi satt på deras fantastiska terrass och bara lärde känna varandra på svenska. Sen försökte vi ha en lätt konversation på ungerska, vilket mest bestod i att hon ställde lätta frågor till mig. Otroligt bra övning för mig :)
När vi suttit i en timma kom hennes familj hem, man och två barn(5 och 3 år) så då fortsatte min ungerska lektion med en lekstund med hennes barn. Väldigt kul faktiskt, förstår ju inte mycket av vad som säger men dom verkade inte bry sig nämnvärt om det vi hade kul ändå.

Fortsättning

Ja detta med gruppindelning har varit som en dålig följetong i skolan denna vecka.
Är det något jag lärde mig på mobila så vart det att ville man få något så var det lika bra att gå till högsta hönset på en gång. Så med denna lärdom gick vi till det högsta hönset för oss utländska elever. Prof. Szabo, han råkar nämligen vara vår lärare i ett av våra huvudämnen det här året, så efter hans lektion bad vi om en bättre lösning än det som var. Han var villig att ge oss ett försök att göra ett försök själva. Han ville ha ett förslag från oss till nästa morgon.
Så där stod vi, klockan sju på kvällen, 50 pers. Det var verkligen inte lätt att få alla nöjda eller ens lyssna på varandra. Men en timme senare var vi några som tillslut lyckats få ihop en lista som folk var nöjda med. Rebecca blev lite arg på mig sen, å frågade varför i hela världen jag drog i det hela när jag egentligen inte är direkt påverkad(jag var ju faktiskt i den gruppen jag ville), och jag hade inget bra svar på det hela mer än att det gör mig så arg att dom sköter det så dåligt från skolans sida.
I alla fall så lämnade vi in ett förslag, dom följde det inte exakt men tillräckligt nära för att folk inte ska orka bråka mer. Vi går snart in i den 4e veckan och man orkar inte slåss längre, man vill bara komma in en rutin även om det nu innebär att man får "börja om" igen med nya lärare.

onsdag 19 september 2007

Grannar

Är helt slut i huvudet nu, går i skolan från 8-19 men en timmes lunch på onsdagar. Kan inte påstå att jag är jätte mottaglig på föreläsningen mellan 17-19 men dagen går ändå förvånansvärt fort.
I alla fall så hade jag precis kommit hem och suttit mig i soffan när det ringer på dörren(finns två olika ringklockor, en som sitter på dörren och en som sitter vid entrén till huset och dom låter olika). Att det ringer på dörren brukar bara betyda en sak, att det är mina amerikanska grannar som kommer. Men eftersom klockan redan var över åtta så var jag lite konfunderar(dom är inga kvällsmänniskor alls), men när jag öppnade så var det en annan granne. Hon undrade om jag kunde tänka mig att lära henne svenska, hon var au-pair i finland för en massa år sedan och lärde sig svenska där istället för finska. Jag hade aldrig sagt jag till det om det inte var för att det var hon, hon är väldigt trevlig. Hon ville betala mig för det, men det hade bara varit fånigt så istället kom vi överens om att hon i gentjänst har en ungersk konversations "lektion" med mig(hon var visst ungerskalärare men är mammaledig nu). Fantastiskt lösning tycker jag, min ungerska kunskap behöver ju verkligen förbättras.

tisdag 18 september 2007

Pinsamheter

Idag har skolan återigen totalt gjort bort sig. Jag har tidigare nämt att det är ganska många som inte börjat 3e året med oss av olika anledningar. Detta leder till att antalet grupper oxå ändras, från att ha varit 8a grupper är vi nu 6 grupper. Jag som tidigare var i grupp 7 måste då börja i en ny grupp, vilket inte va någon större nyhet(var ju bara två från våran grupp som började 3an). Så redan innan skolstarten så frågade vi lite snällt om hur de har tänkt med grupperna, ingen hade några klara besked. Vi blev tillslut tillsagda att bara välja en, vi hade en klar bild på vilken grupp vi ville gå i(den som har de flesta bra lärarna) så vi skrev upp på den. Men vi är i Ungern så vi tog inte detta för givet utan har vid upprepade gånger frågat igen hur det blir med grupperna och tillslut även skrivit en formel förfrågan om att bli placerade i grupp. Under tiden har vi gått enligt grupp 3 schema(som för övrigt är riktigt bra).
Så döm om våran förvåning när de imorse tillslut gjort en gruppindelning, HELT utan folks önskningar. Ni ska veta att det har varit extremt dålig stämning i skolan idag. Jag är fortfarande i grupp 3(grym tur, igen), men i princip alla de jag umgåtts med har blivit placerade i andra grupper.
Är väll en sak att de gör om grupperna, men då måste man göra det från början och ge folk en chans att komma med förslag på förändringar(deadline var i fredags, vart nu logiken finns i det?!) och inte ge dom en chans att "gå in sig" i en grupp. Ingen har lust att bråka med sådant nu, alla vill koncentrera sig på att plugga.

Vart hela historien slutar återstår att se, tror inte att detta är slutet på historien, fortsättning följer

Dags för uppdatering

Det är fortsatt spännande i skolan, ny information formligen spottas ut dagligen från lärarna. Dessutom är det så många ord som fortfarande är nya så det är mycket som först inte säger mig någonting. Vissa nya ord har jag nu hört ett par gånger och åtminstone kan känna igen men som jag ännu inte riktigt kan definera utan att behöva fundera över det en stund. Så denna nya terminologin gör att allt tar längre tid, längtar tills åtminstone sådana saker har börjat falla på plats.

Jag inser också mer och mer att detta inte är ett lätt yrke jag valt. En sak är väll att lära sig all fakta men vad som är svårare om inte omöjligt att memorera så är det patientkontakten. Vad hjälper det att jag kan en massa saker om jag inte kan få fram növändig information från patienten, inte ställer de rätta frågorna.
Ja, jag har helt klart en spännande väg framför mig.


måndag 10 september 2007

En riktig patient

Idag hade vi vårt första riktigt möte med en patient!
I äkta Ungern anda, väntade och väntade vi på att vår tilldelade doktor skulle komma. Efter 20 minuter har vi ledsnat och börjar leta efter honom. detta är inte det lättaste när man inte kan kommunicera med folk i "receptionen"(snarare dörrvakter men ändå) eller ens riktigt uttala namnet på vår doktor. Men vi tog oss faktiskt fram till platsen han skulle vara, där få vi svaret att vänta. Åh, nä men så förvånande. Visst vi väntar lite till. Han kommer tillslut med andan i halsen.
-Jag hade helt glömt bort... det här är ingen bra tid...är ni tredje års elever eller?...
-Eh, ja det är vi
-Åh, så ni kan ingenting eller?
-Eh, typ så ja
-öh, ok, vänta lite till (han var tvungen att ta hand om en till patient innan han kunde börja vår lektion)

En timmer sent börjar vi till slut, han drar in alla oss(18 personer) på ett rum där det ligger en lite tant som vi skulle ta anamnes på. Där står alla som fån och försöker komma ihåg något från genomgången förra veckan(från den teoretiska lektionen). Med lite hjälp från doktorn så gick det i alla fall framåt även om den stackars tanten såg lite förskräckt ut av alla personer runt omkring henne.
Ps. När vi tillslut skulle säga diagnosen så var det jag som kom med svaret. (djup ven trombos)

Det här kommer bli en intressant lektion i veckan, förhoppningsvis så är vi lite bättre fördelade i framtiden. Kändes lite inkräktande att komma 18 personer. Och ungerskan skulle gärna få falla på plats illa kvickt nu.

tisdag 4 september 2007

Skolstart

Jag har inga som helst vanföreställningar om att det här året kommer bli lätt. Från allra första veckan, nästan två år sedan nu, har vi fått höra om det 3e året. Det året som ingen klarar på första försöket. Jag har dock alltid haft inställningen om att det är klart man kan klara det på första försöket, och är det bevisligen folk som gör. Jag är så motiverad att klara av detta, men en dans på rosor kommer det inte bli för jösses vilka mängder material vi ska ta oss igenom under året. Material som inte bara är stort, men som innebär en helt ny värld. Det känns nämligen på riktigt nu. Det kommer inte bara vara jobbigt utan även ett väldigt roligt och intressant år. Bara efter två dagar har jag börjat ana vad mycket kul vi kommer få göra. Jag ska bli doktor!

Måndagen började med obduktion, eller ja den var väl egentligen redan över när vi kom men vi blev visade resultaten. Detta kommer vi göra 1-2 gånger i veckan, på en avdelning(?, department, vet inte vad jag ska översätta det till) som är rätt nybyggd och super fräsch. Dom får varje år in över 20000 fall som dom ska lösa, det vi får se är ju bara en liten bråkdel men det känns mycket ändå.

söndag 2 september 2007

Sommarlovet är slut

Ja den här veckan tog sommarlovet slut. Veckan har varit helt galen, på fler än ett sätt.
Det har varit en massa saker att fixa inför skolstarten; skolmaterial som ska fixas, papper och pärmar som ska sorteras, uppfräschning av kunskap... Allt det hade i sig inte varit så farligt, men omständigheter är omständigheter och är svåra att styra över.
Har en kompis här nere som helt dukade under för pressen i veckan, vilket var en rätt obehaglig och energiberövande upplevelse. Situationen är under kontroll nu, och jag är glad att jag kunnat släppa det.

Jag har en hel del kompisar som behövt göra omprov nu efter sommaren. Hela veckan har bara bestått av massa dåliga besked om att de antigen kuggat eller inte gjort provet. Men, tillslut så vände det. I fredags så var det många som äntligen klarade sina prov. Det är inte över än, flera har ytterligare prov kvar, men nu har de i alla fall en chans att göra det(kravet för att få göra prov veckan som kommer är att man bara har ett prov kvar). Detta göra att antalet elever som nu verkar börja tredje året ökat radikalt. :-) Jag är så klart super glad för möjligheten att ha kvar Pommy och Rebecca här, så håll tummarna på fredag när de gör deras sista prov.

Faktum kvarstår dock, jag vet fortfarande inte vilket grupp jag tillhör(men vi har tilldelat oss själva en grupp tills skolan bestämmer sig), eller vart jag ska vara måndag morgon. Vi har visserligen fått ett preliminärt schema men så klart är måndag ett frågetecken. Jaja, det är ju Ungern. Ingen idé att bli stressad eller irriterad, det löser sig ju tillslut.

Har spanat in de nya ettorna lite oxå, men inte alls som förra året(undrar varför?). Det är i alla fall kul och se deras förvirrade och förväntansfulla ansikten. Detta året är det ett helt gäng japaner som börjat, kul med en ny nationalitet.