Lycka...

...är den där stunden när jag äntligen packar ihop mina grejer i biblioteket och vet att nu "får" jag gå hem. Framförallt de dagarna jag känt att plugget varit effektivt. Egentligen skulle jag väll dessa dagar behöva packa upp allt igen hemma ytterligare en stund till men det är inte jätte ofta det blir så. Jag kommer hem, kollar mejlen, senaste nyheterna... äter kvällsmat. Sen är det alltid något som ska fixas och helt plötsligt är det dags att gå och sova.
Men när man som idag har suttit på biblioteket 10 timmar finns det inte jätte mycket ork kvar i lilla hjärnan för plugg.

Åh förresten, idag samlade jag och Kristin mod till oss och frågade på kafeterian i biblioteket om dom skulle kunna tänka sig att värma maten vi hade med oss(finns ingen annan stans man skulle kunna göra det) efter lite förvirring och översättningshjälp värmde dom snällt maten till oss. Så nu kanske man kan få äta varm medtagen mat i fortsättningen.

5 minuter

Jag var minst sagt frustrerad över det faktum att patologin inte lagt upp sina provdatum. På den enda lektionen jag gick, som var patologi föreläsningen säger professorn att dom ska försöka lägga upp dom till imorgon. Ännu mer frustrerad, ska man behöva sitta uppe hela natten oxå. Jag och Kristin började fundera på om vi skulle sitta i skift under natten. Jag skickar iaf ett sms till min grupplärare i patologin och frågar om han vet, han säger att det borde komma under eftermiddagen. Så vi, jag och Kristin bestämmer oss för att sitta halvtimmespass och vakta. Eftersom resultatet av förra veckans mikrobiologiprov skulle sättas upp i skolan bad jag en kompis från ett annat år gå och kolla det för mig. Inom loppen av 5 minuter händer sen väldigt mycket. Jag får resultatet att provet gått, bra. Medan jag meddelar Kristin att vi klarade oss loggar jag in en sista gång innan det är hennes tur att ta över, varpå jag ser att två datum är uppe. Det ena är det datumet vi vill ha så snabbt som ögat skriver jag in oss, två sekunder senare är den 5e platsen tagen.
Så från att ha varit väldigt irriterad blev jag väldigt glad på väldigt kort tid. Nu kanske jag kan koncentrera mig oxå.

Mycket nu *uppdaterad

Nu är det 3 veckor till tentaperiodens början så nu börjar spurten som inte slutar förrän i början februari. Ser inte riktigt slutet på tunneln ännu men det är bara att ta en dag i taget. Egentligen är nog inte slutet på tunneln förrän till sommaren, men man får väll ta första terminen som delmål.
Imorgon kl 6 så öppnar datasystemet där man skriver upp sig för tentorna så det är bara att gilla läget och gå upp om jag vill få dom datum jag vill ha.

Tisdag kl 9.30 - Nu sitter jag här, tentaregistreringen började för flera timmar sedan men tentan som hela tentaperioden hänger på(patologin) har fortfarande inte behagat dyka upp. Måste gå på en lektion men resten av dagen får jag helt enkelt sitta å häcka framför datorn. Kul, NOT.
Så här var det förra året med anatomin, då kom den tillslut upp mitt på natten så när ryktet väl nått mig så var de datum jag ville ha redan tagna. Men det gick ju ändå.

Katter

Ni måste titta på denna här

Subway

Det finns ett nytt inneställe i Szeged. En Subway har öppnat! Detta är stort! Detta med trevliga snabba lunch ställen är väldigt begränsat, McDonalds och Burger King. Och du kan gissa hur sjukt less alla studenter är på dessa två ställen, men har man bara en kort lunch rast har man inte så mycket att välja på, finns liksom inte ens någonstans att värma mat om man skulle ha det med sig. Så att det finns ytterligare ett val är helt fantastiskt.
Idag när jag skulle skynda mig att äta lunch var även jag på Subway och träffar såklart mina grannar där :)

Snö

Jo vi har faktiskt haft lite snö här, första snön på väldigt länge. Var aldrig någon snö förra vintern. Visserligen höll snön sig enbart en förmiddag, men i alla fall.
Det är helt otroligt att terminen snart är slut, tiden går alldeles för fort. Snart är ju tentaperioden här igen, usch!
Och imorgon är det den 19e november igen. Dagen Elenas syster skulle ha fyllt 19(även om jag inte kände Linnea vet jag att det är en jobbig dag för dig Elena, tänker på dig!), dagen som innebär att det är två år sedan Elin dog. Det är verkligen 2 år sedan. Sista gången jag träffade Elin var på Juneporten i Jönköping, vi hade vart å fikat och inser att det faktiskt är sista gången vi kommer träffas innan hon åker till USA och jag åker till Ungern, inte visste jag väll då att det skulle bli den sista gången någonsin.
Den här veckan har vi pratat om just plötsligt hjärtstopp i patologin, och tankarna går självklart till Elin. Vad var det egentligen, tänk om dom kunnat förhindra det.

Katter

Nu har jag lämnat tillbaks de två katterna som bott hos mig de senaste två veckorna. Jag har
Det har varit trevligt med lite sällskap, men oj vad dom stökar ner. Hår överallt, blir galen, och inte att tala om den där lådan med sand som sprids ut överallt och stinker.
Hur som helst så var det ändå rätt skönt att lämna tillbaks dom och jag inser hur fantastisk katten hemma i Stockholm är som vägrar att gå på låda(han föredrar skogen). haft dom hemma hos mig tidigare, när deras matte åkt bort. Det är trevliga katter, lilla Alva är som ett litet plåster på en när jag är hemma. Så fort jag sätter mig framför skrivbordet ska hon va i knät, vilket inte alltid är jätte praktiskt när jag ska plugga. Tillslut kom vi till överenskommelse, hon fick sitta på en kudde bredvid datorn medan jag pluggade. Funkade för det mesta. På natten ska hon helst ligga runt nacken, och hennes bror på benen. Är ju mysigt i typ 10 minuter sen vill jag byta ställning.


Alva som pluggar med mig

Vet inte vad det är med min papperkorg men den är visst väldigt god, båda kissarna har spenderat timmar med att slicka den

Min pappa

Min pappa är fantastisk! Igår ringde det på dörren, det var brevbäraren som kom med paket till mig. Det regnade tydligen rätt mycket och han såg ut som en blöt katt, med vattnet droppandes runt honom, vilket nästan gav mig dåligt samvete för att jag fått paket som han måste dela ut.
Men i alla fall, paketet var från pappa, åtminstone tror jag det ;) Mamma brukar ju skicka med något litet meddelande men detta paket innehöll enbart 4 paket finsk lakrits. GOTT!
Paketet gjorde verkligen min dag, Tack pappa! Älskar dig!

Nära

Redan 3e veckan första året blev vi introducerade till obduktioner och sedan dess har vi i princip varje vecka sett döda. Och detta året är vi med på 1-3 obduktioner på sjukhusets patologavdelning varje vecka. Reaktioner från icke medicinstudeter och läkare är ofta en stor rynka i pannan och frågan "är det inte jobbigt?". Men faktum är att ganska snabbt skaffade man sig en distans till vad man egentligen höll på med. Visst är man medveten om att det är en människa, men man låter det inte koppla längre än så. Samtalsämnena är även här rätt obegränsade(förutom när det är väldigt ruttet då är det äckligt), att diskutera vad man ska äta till lunch är inget problem. Och det pratas friskt för det mesta.
Men under en av veckans obduktioner möttes vi av en ung flicka, yngre än mig, som dött väldigt fort i en elakartat bröstcancer. Då blev det plötsligt väldigt tyst i rummet, och en dämpad stämning som dröjde sig kvar länge. Helt plötsligt blev det väldigt nära.

Barn är kul

Det är en såndär fin höstdag som helt klart bör åtnjutas så jag följa med mina grannar på en fika i stan. Satt på uteserveringen på gågatan och hade det trevligt. Flickorna hade beställt glass, och upp ur fickan plockar en av dom upp ett gäng chocolate chips och häller på glassen till resten av sällskapets förvåning. Glassen var tydligen välplanerad då hon tagit med sig topping hemifrån.
Sen blev det även ett obligatoriskt stopp vid lekparken, och det finns ju ingen chans i världen att dom låter mig sitta bredvid utan det ska aktivt lekas med.