onsdag 17 september 2008

Annars då

Annars har det även hunnit hända en hel del privat. Sista veckorna av sommar innebar ganska mycket flängandes hit och dit. Träffa vänner lite här och där. Ibland planerat ibland inte alls.
Totalt han jag med att sova i 12 olika sängar under de ca 8a veckorna jag var i sverige.
Men det stora som hänt är ändå att jag har en ring på fingret. De ni, känns väldigt stort, spännande och fantastiskt kul.

Ny termin

Så hade då en ny termin börjat. Det är otroligt hur stor skillnad det är jämnfört med förra året. Stressnivån är obefintlig, tempot är helt ö everkommligt, alla är harmoniska och glada på ett sätt som jag inte sett sedan första veckorna i ettan.
Visst har vi extremt mycket lektioner men det är ok när man kan gå hem och ta den lugnt sedan så man hinner återhämta sig emellan dagarna. Dessutom läser vi massor med spännande ämnen detta året vilket oxå gör det roligt. Obstetrik och gynekologi, kardiologi och hematologi, anestesiologi, kirurgi, ortopedi, pulmologi, radiologi och lite till.
Den stora höjdpunkten kommer i november när jag och 2 till ska vara på förlossningen i 72h i sträck. Mycke spännande ska det bli.


tisdag 16 september 2008

Praktik fort.

Ja, praktiken va en riktigt höjdare. Hade lite olika överläkare och underläkare under de fyra veckorna jag var där och alla var trevliga och väldigt kunniga.
I början var allt nytt, göra dikteringar var väldigt märkligt och rutinerna helt okända. Kändes så fånigt att sitta där och prata in saker, satt helst själv i rummet i början och jag tyckte det va så pinsamt att nån skulle behöva lyssna på mig. Men det släppte eftersom, och snart kändes rutinerna rätt ok. Visst är det en del kvar som ska in i ryggmärgen men nu har jag iaf kommit igång.
Kontentan är att den var hur bra som helst, sista veckan kändes det riktigt tråkigt att sluta. Det var ju några patienter som jag följt lite extra under den tiden och som jag gärna velat se vad som händer med(en patient var jag faktiskt tvungen att ringa och kolla upp efter ett par veckor för att se vad som händer med honom. Det var skönt att höra att han fått komma hem, jag visste ju inte ens om han skulle överleva eller inte när jag slutade). Jag kan inte ha haft en bättre praktik, var verkligen super bra!

Tjat

Nu har mina föräldrar vart på mig flera gånger att det är dags att uppdatera bloggen. Så ok nu så