Adrenalin

Sist vi var med på hjärtoperation var det ganska dramatiskt, själva operationen gick väldigt snabbt och smidigt. Vi är med och förbereder patienten för flytt till hjärt IVA för observation(hon är fortfarande sövd). Patienten är halvvägs ut ur operationssalen, jag handventilerar patienten medan vår doktor byter skor. Allt är frid och fröjd, när helt plötsligt EKG maskinen varnar. På ett ögonblick är det massor med människor där och kollar sladdar. Allt sitter som det ska, alltså är det patientens hjärta som har en onormal rytm. Någon börjar göra hjärtkompressioner, en annan springer efter defibrilatorn, en tredje springer efter mediciner. Jag står där och försöker hålla en hyfsad takt med ventilationen(vilket brukar hålla mig sysselsatt utan en massa saker runt omkring). Efter en chock med defribrilator så får de hjärtat i en ok rytm igen och hon transporteras snabbt till IVA.
Jag är en aning hög på adrenalin efter detta.

sammanfattning av terminen

Har inte direkt varit duktig på att skriva här. Det är för mycket annat som händer.

Terminen har lunkat på ganska smärtfri, vi har haft ett par prov men det har inte krävts att lägga ner sin själ för att det ska gå bra på dem(en helt ny upplevelse).
Schemat gav ett par super långa dagar och ett par som har gett utrymme för annat. Vi(jag och Kristin) har då tagit oss tiden att komma igång med vårt projektarbete/uppsats. Vi har hittat en fantastiskt doktor som tagit sig an oss, utan honom hade inget blivit gjort. Har fortfarande en lång väg att gå men vi har i alla fall börjat till skillnad från de flesta.
En förmiddag i veckan har vi även hängt på operation(inte riktigt alla veckor men ganska många). Vi fick en väldigt bra kontakt med överläkaren på hjärtoperation och genom honom träffade vi ansvarig narkosläkare för hjärtoperationerna, Dr Barna(=Brun). En helt underbar man! Han förklarar och visar gång på gång utan att tröttna och med stor entusiasm. Involverar oss mer och mer eftersom tiden går. I slutet fick vi göra större delen av sövningen(självklart under strikt övervakan och coachning). Från preoxigenering till CVK sättning. Sen är operationerna trevliga för man ser så otroligt bra vad som händer när de opererar på hjärtat och undrar man vad de gör så vågar man fråga kirurgerna utan att känna sig i vägen eller jobbig. Där kommer vi säkert hänga en del i höst också.
Så med dessa extra aktiviteter har veckorna varit ganska fullspäckade ändå.

Har även läst vår sista termin i ungerska, nästan lite tråkigt då vi haft en sån bra lärare senaste två åren. Men skönt för då får vi fler lunchraster.

Nu är jag ledig en vecka till sen drar fyra veckors praktik igång på kirurgen i Örebro.

Leg

Idag var jag i stan och utträttade lite ärenden, fixa papper på skolan, gå till internetföretaget för 4e gången de senaste veckorna(jag har sagt upp abonnemanget men får ändå räkningar, till skillnad från klasskompisen som inte fått en enda räkning på ett år, trots att hon varit där och frågat varför), köpte paprikapulvret pappa pratat om länge nu(hoppas det blir bra), kopierade nycklar... det sista jag gjorde var att gå till mataffären. När jag kommer till kassan ber hon om identifikation, de flesta fall där jag bes om identifikation så vill de se mitt studentleg, men förstod inte alls varför hon skulle vilja se det. Att hon skulle vilja se min vanliga legitimation förstod jag inte heller. Plockar i alla fall fram det till slut när hon ber igen. När hon kollat ett stund på den ber hon mig visa vart det står när jag är född. Då fattar jag att hon ville ta reda på om jag är över 18, jag skulle ju köpa vin.
Jag fyllde 27 för ett par dagar sen, ser jag verkligen nästan 10 år yngre ut än vad jag är?!