torsdag 24 januari 2008

Stor sten

Nu ÄNTLIGEN är patologin avklarad för denna gång. Lättnaden är total!! Den har verkligen legat som en sten över brösten på senaste.
På sätt och vis är det ju tur att det är just patologin jag fått kämpa med i veckor nu, tycker ju faktiskt fortfarande att det är intressant även om jag är lite less på att ha läst samma saker sååååå länge. Egentligen har jag ju kunnat den i veckor redan, och har spenderat de senaste veckorna med att memorera den utantill(vilket ju självklart känns oerhört meningsfullt! NOT).
I morse var det i alla fall dags igen. När läraren läser upp frågorna var det som att hoppet redan gick ur mig vid första. Jag kunde den inte, inte mer än till definitionen. Men jag skrev så mycket jag kunde på de andra två ändå och försökte klämma fram några rader på den första. Men det kändes onekligen ganska hopplöst.
Det var med ganska tunga steg jag tog mig tillbaks dit på eftermiddagen för resultatet(mycket kan man säga om det ungerska tentasystem men är det något som är tacksamt så är det att man för resultaten fort). Läraren börjar ropa upp namnen, spänningen stiger något enormt i rummet. En av mina klasskompisar blir uppropad ganska fort och kommer med tårar i ögonen tillbaks med godkänt prov, helt plötsligt får jag tillbaks hoppet. Jag ropas upp nästan sist, och med spagettiben går jag fram för att hämta provet. Även jag kommer tillbaks med ett godkänt prov.
Där satt vi, jag å klasskompisen, med glittriga ögon och kan knappt förstå vad som hänt. Den där massiva tyngden blev till grus och vi lyfte.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hurra och grattis!