Helgen går så fort

varför är det alltid så.
Igår var det dags att signa upp sig för tenta igen, samma stress varje gång "får jag de datum jag vill eller inte". Det gick bra den här gången, fick de datum jag planerat men är inte helt nöjd ändå. Fått så få datum att välja på men men det går väll.
Sen har vi haft mina fd grannflickor på besök för det årliga pepparkaksbaket. Alltid lika mysigt.
Dagens spänning bestod av strömavbrott, delar av alla lägenheter hade ingen ström för en stund. Lite oväntat kom husvärden in i sovrummet där jag ligger väldigt bekvämt under täcket(Erik hade släppt in honom). Vi fick sladda om lite i lägenheten så att kyl och frys inte skulle gå utan el, men det fixades under dagen så nu är det löst.

Så nu lyssnar vi julmusik och mumsa pepparkakor

blodet kokar

I samband med att vi gift oss och bytt namn är det en himla massa man måste fixa. Nytt pass, nytt körkort, nya kredit kort(mental note, beställ nytt nordea kort) osv.

Vi måste även skaffa nya uppehållstillstond/eu registrerings kort. Vi har skjutit på det och nu skulle vi få det gjort.
Eftersom det inte är första gången vi är i kontakt med det poliskontoret(fram till 3e året var man tvungen att uppdatera korten varje år) så ville vi se till att vi hade allt som behövdes. Erik ringer då på morgonen, förklarar att vi gift oss och bytt namn ... Han får till svar att det ändå vi behöver är våra pass och våra gamla registeringskort. Jag är ytterst skeptiskt och tar med allt jag kan komma på ändå.
Vi kommer dit och det första hon frågar efter är ett vigselbevis. Vigselbevis tänkte jag inte på. Detta gör mig ytterst frustrerad, vi ringde ju och frågade!!! Plus att våra svenska vigsel bevis är ganska intetsägande(iaf det vi har), det ser ju mer ut som ett gullit grattiskort. Jag försöker förklara det men dom vill ändå ha det. Suck det var bara att åka hem igen.
Idag gjorde vi ett nytt försök, kvinnan kollade lite på vigselbeviset och ser extremt skeptisk ut. hon vill ju ha ett papper med en stämpel på säger hon. Sen att vi har Eriks mammas flicknamn som efternamn gör inte heller saken bättre
1 timme senare går vi i alla fall därifrån med nya registreringskort, men de har fel adress på och jag orkade inte förstå varför.

NICU

idag var på neonatalen och såg de söta små små bebisarna. När vi kom till rummet med bebisarna som mår bra men behöver bli lite större så fick vi faktiskt hålla på med dom. Fick en kuvös på 2-3 personer och skulle ta status på dom. Åh så små och söta dom är. Vi hade kunnat stå där i flera timmar.

Nu har visst svininfluensan hittat till Szeged oxå. Barnkliniken hade besöksstopp efter att två barn insjuknat förra veckan. Ingen som dött ännu, men en lite flicka med hjärtfel har det rätt jobbigt(och hade redan det innan hon fick svinisen).

termin hm måste tänka 9

Eftersom det drar sig mot jul innebär det att även tentaperiod är annalkade. Usch vad jag är less på dem. Vintertentaperioderna är dessutom alltid lite värre. Helgdagar som tar bort plugg tid, mörkt och trist... till sommaren har ämnena sjunkit in mer och så vet man att man har en hel sommar efter med ledighet. Fast till den här sommaren börjar jag ju jobba så det blir nog inte så mycket ledigt(men ska ju hitta någonstans att göra mitt praktikår(våran variant av AT) vilket är en hell historia i sig)

Nu ska jag väll egentligen lägga mig, nu är det bara prov och tentor fram till jul, så jag behöver energi. Men jul kommer bli fantastiskt, en vecka i Åre med familjen och maken.

Bröllop

Ja den 15 augusti var det bröllop i Kungsängen.
Tyckte förberedelserna var hemska, men bröllopet var fantastiskt!

Adrenalin

Sist vi var med på hjärtoperation var det ganska dramatiskt, själva operationen gick väldigt snabbt och smidigt. Vi är med och förbereder patienten för flytt till hjärt IVA för observation(hon är fortfarande sövd). Patienten är halvvägs ut ur operationssalen, jag handventilerar patienten medan vår doktor byter skor. Allt är frid och fröjd, när helt plötsligt EKG maskinen varnar. På ett ögonblick är det massor med människor där och kollar sladdar. Allt sitter som det ska, alltså är det patientens hjärta som har en onormal rytm. Någon börjar göra hjärtkompressioner, en annan springer efter defibrilatorn, en tredje springer efter mediciner. Jag står där och försöker hålla en hyfsad takt med ventilationen(vilket brukar hålla mig sysselsatt utan en massa saker runt omkring). Efter en chock med defribrilator så får de hjärtat i en ok rytm igen och hon transporteras snabbt till IVA.
Jag är en aning hög på adrenalin efter detta.

sammanfattning av terminen

Har inte direkt varit duktig på att skriva här. Det är för mycket annat som händer.

Terminen har lunkat på ganska smärtfri, vi har haft ett par prov men det har inte krävts att lägga ner sin själ för att det ska gå bra på dem(en helt ny upplevelse).
Schemat gav ett par super långa dagar och ett par som har gett utrymme för annat. Vi(jag och Kristin) har då tagit oss tiden att komma igång med vårt projektarbete/uppsats. Vi har hittat en fantastiskt doktor som tagit sig an oss, utan honom hade inget blivit gjort. Har fortfarande en lång väg att gå men vi har i alla fall börjat till skillnad från de flesta.
En förmiddag i veckan har vi även hängt på operation(inte riktigt alla veckor men ganska många). Vi fick en väldigt bra kontakt med överläkaren på hjärtoperation och genom honom träffade vi ansvarig narkosläkare för hjärtoperationerna, Dr Barna(=Brun). En helt underbar man! Han förklarar och visar gång på gång utan att tröttna och med stor entusiasm. Involverar oss mer och mer eftersom tiden går. I slutet fick vi göra större delen av sövningen(självklart under strikt övervakan och coachning). Från preoxigenering till CVK sättning. Sen är operationerna trevliga för man ser så otroligt bra vad som händer när de opererar på hjärtat och undrar man vad de gör så vågar man fråga kirurgerna utan att känna sig i vägen eller jobbig. Där kommer vi säkert hänga en del i höst också.
Så med dessa extra aktiviteter har veckorna varit ganska fullspäckade ändå.

Har även läst vår sista termin i ungerska, nästan lite tråkigt då vi haft en sån bra lärare senaste två åren. Men skönt för då får vi fler lunchraster.

Nu är jag ledig en vecka till sen drar fyra veckors praktik igång på kirurgen i Örebro.

Leg

Idag var jag i stan och utträttade lite ärenden, fixa papper på skolan, gå till internetföretaget för 4e gången de senaste veckorna(jag har sagt upp abonnemanget men får ändå räkningar, till skillnad från klasskompisen som inte fått en enda räkning på ett år, trots att hon varit där och frågat varför), köpte paprikapulvret pappa pratat om länge nu(hoppas det blir bra), kopierade nycklar... det sista jag gjorde var att gå till mataffären. När jag kommer till kassan ber hon om identifikation, de flesta fall där jag bes om identifikation så vill de se mitt studentleg, men förstod inte alls varför hon skulle vilja se det. Att hon skulle vilja se min vanliga legitimation förstod jag inte heller. Plockar i alla fall fram det till slut när hon ber igen. När hon kollat ett stund på den ber hon mig visa vart det står när jag är född. Då fattar jag att hon ville ta reda på om jag är över 18, jag skulle ju köpa vin.
Jag fyllde 27 för ett par dagar sen, ser jag verkligen nästan 10 år yngre ut än vad jag är?!

Medical skills

...finns på schemat denna termin. En ganska spännande och lite annorlunda kurs.

I källaren på kirurgen finns en liten elevoperationssal. Där får vi öva oss på allt från att klä sig sterilt till att utföra riktiga operationer. Börjar så smått med attrapper av olika slag för att lära sig ge injektioner, ta blodprover, öva stygn... för att sedan testa göra stygn i en tjock bacon skiva och nu har vi gjort första operationen på en levande gris.

Vi är indelade i små grupper på 3-4 som utgör ett operations team tillsammans med en övervakare som leder oss och hoppar in om/när det blöder för mycket. När första chocken släpper att det är en gris, som sedan kommer dö av en överdos med narkosmedel när vi är klara, så är det riktigt spännande. Vi började ganska trevande med darrande händer för att bli allt mer säkra under tiden som gick. Det må vara makabert men det var verkligen lärorikt. Artärblod kan verkligen pulsera som en fontän om man inte är tillräkigt snabb om man säger så.

Så har det dragit igång igen

Efter dimma och inställt flyg kom jag tillslut tillbaks till en ny termin. Termin 8.
Tiden i Sverige var ganska välfylld men väldigt rolig. Först ett par dagar hos en småbarns familj, mysigt att få vara med i någon annans vardag som är helt olik min egen.
Spenderade en del timmar på min mammas jobb med att göra hörseltester på barn i 6års till 9an och vaccinera 4orna och 6orna. Så roligt att se hur de ändras med åren, de i lekis kan inte sluta prata om katten, hunden och dockan... Niorna å andra sidan är en helt annan historia...
Det hans även med några bröllopsmässor som lyckades tajma precis de två helgerna jag var i stan.

Aja, nu är jag tillbaks i vardagen igen. Långa dagar i skolan som vanligt, fast jag har faktiskt två förmiddagar som inte är schema lagda, väldigt skönt. Inte för att man inte har saker att göra då men kan i alla fall sov någon timme extra på morgonen det är inte fel.

Sluttentat för denna gång

Nu är ytterligare en termin bakom mig, det går så fort hela tiden. Börjar verkligen termin åtta om några veckor.
Tentaperioden har varit helt ok denna gång, inte alls som förra året. Sista två tentorna har dock krävt lite mer plugg så det är trots allt skönt att det är över.
Imorgon åker jag till Sverige för några veckor. Träffa vänner och familj, fantastiskt kul.

Annars är det rätt mycket praktik i huvudet på mig. Har skicka iväg många ansökningar än så länge har det mest varit nej. Har fått ett ja från kirurgkliniken i Jönköping faktiskt, men medicinkliniken har sagt nej så vi avvaktar lite innan vi går vidare där, men det var otroligt uppmuntrande att få ett ja ibland alla nej. Det är verkligen inte helt lätt detta, visst förstår jag att bemanningen är sämre under sommaren men de borde ändå vara lite måna om att slussa in oss i den svenska sjukvården. De vill ju trots allt ha oss när vi är färdiga, är mycket lättare att göra ett bra jobb om man redan vet hur systemet fungerar.
Men men, det blir nog bra tillslut.
Nu måste jag i alla fall packa!

Första stygnen

Under slutet av terminen har vi haft hjärtkirurgi på schemat i kirurgin. Det är en rätt väl fungerande avdelning här som är väldigt stolta över faktum att nästan alla deras operationer görs på ett hjärta som slår. Och det har varje lektion erbjudit oss att komma till operation när vi vill.
Jag och Kristin planerade att gå dit flera gånger men det kom saker ivägen hela tiden, antingen från våran sida eller deras sida. Så på sista lektionen som slutar ganska tidigt frågar läraren om nån vill följa med upp på operation så vi hänger på. Vi hamnar på en bypass operation och står där och kollar över skynket ner på hjärtat som slår samtidigt som de syr fast ett nytt kärl på det. Kirurgerna är riktigt trevliga och förklarar villigt vad de håller på med. Halvvägs igenom frågar de om nån av oss skulle vilja sy igen benet där de taget kärlet ifrån. Vi fnissar lite och tror de driver med oss, vi har aldrig gjort det på riktigt och sista vi gjorde det på låtsas(grishud och attraper) var över ett år sedan. Men han är fult alvarlig och säger att vi får göra det under instruktioner. Jag tar tillfället iakt och får tvätta mig ordentligt och på med sterila kläder(glad att man fick in den rutinen ordentligt på förlosningspraktiken i alla fall). Sen visar en kirurg mig hur jag ska göra och står bredvid under hela tiden jag syr(vilket känns trygt för jag är allt lite knäsvag). Oerhört spännande att stå där och faktiskt sy på riktigt i någon, och kirurgen tycker jag gör ett bra jobb. När det hela är över säger han att vi är välkomna tillbaks och över mer så nästa termin ska vi allt försöka få in några timmar varannanvecka eller nåt. Får väll se hur schemat blir.

Projekt (thesis)

För att få ut våran examen måste vi göra något slags projektarbete(thesis). Vet inte riktigt hur många poäng det motsvarar och det är inget vi har någon direkt avsatt tid för det ska bara vara gjort tills examen.
Till mars ska vi ha bestämt ämne så under hösten har det varit ett återkommande samtalsämne. Man ska ju gärna tycka att det är intressant och gärna ha en handledare som bryr sig och tar sig tid...De olika institutionerna erbjuder lite olika saker men hittar man någon annat och får tag på en handledare så går det bra med.
Det är ju en sak med de institutioner vi haft ämnen med, där har vi lite koll på folket som jobbar där men annars är inte lätt. Svårt att ens veta vart man ska gå för att få reda på vad de erbjuder, vem är ansvarig, vart kan möjligtvis sekreteraren sitta...

Jag och Kristin bestämde oss för att vi skulle vilja veta vad pediatrin(barnkliniken) hade att erbjuda, men vi har inte den kursen förrän nästa år och därmed ingen koll alls på vart vi skulle få fram den information.
Under vår förlossningspraktik träffade vi en helt underbar barnläkare som var där på sin jour för att ta emot en prematur. Tyvärr kom vi inte ihåg vad mannen hette men vi letade upp förlossningsläkaren som var med och frågade honom, han visste inte heller men tog reda på det åt oss. Så med hans namn på en lapp traskade vi över till barnkliniken för leta reda på honom. Vi frågade porta'n(vid entren på alla kliniker sitter en man(oftast man i alla fall) som tar emot posten, svarar på frågor från patienter som undrar vart dom ska osv. Kan dock väldigt sällan engelska) om han visste vart vi kunde hitta mannen på lappen. Han hänvisade oss till första våningen och hade tur som sprang vi på honom i korridoren där. Han kände faktiskt igen oss och undrade vad vi gjorde där. Han tog reda på vem som var ansvarig och hade thesis frågeställningarna. Men innan vi gick berättade han oxå att han själv hade två thesis områden som han erbjudit till de ungerska eleverna som han kunde erbjuda oss om vi skulle vara intresserade.
Efter att ha funderat ett par veckor och kolla upp lite andra alternativ så bestämde vi oss för att leta reda på läkaren på barnkliniken igen för att fråga vad det skulle innebära lite mer om vi valde hans ämnen. Även den här gången hade vi tur och sprang på honom i en korridor, han säger att han är lite upptagen men att vi kan åka med honom upp i hissen. Det slutar med att vi pratar med honom i säkert 20 minuter(och det är inte vi som tar tid, utan han som drar ut på det). Han föreslår att vi ska gå med honom några timmar varje vecka enskilt under ett år och göra någon mindre variant av studie. Specifikt ämne bestämmer vi inte utan bokar en tid(han förslår dagen efter men vi har prov och sen är det jul och nyår) i början på januari för att diskutera det närmare. Vad vi hört från de som går åren över oss är ett stort problem med handledarna att de aldrig har tid men vi verkar ha hittat ett riktigt guldgruva. Alla gånger vi träffat honom(även när prematuren föddes) har han alltid tagit god tid till oss, svarat på alla frågor(med en helt ok engelska) och utan att verka irriterad eller stressad.
Att få lite extra tid på sjukhuset är en bra erfarenhet och ungerskan kommer få sig en ordentlig utmaning, ska bli spännande att se hur det funkar.

Tentaperiod

Det går alltid lika fort, innan man vet ordet av är tentaperioden där igen. Den här gången har jag 11 tentor, till skillnad från tidigare år då det varit 3-4 stycken är det ganska många. Jag tror att innehållsmässigt är det kanske lite mycket som det brukar men när det är så uppsplitrat så känns det inte lika svårt men det är däremot lite mer logistik att organisera en bra ordning(vi blir erbjudna ett par datum i varje ämne sen får man lägga upp det som man tycker passar själv).
Har avverkat 8 av dessa proven till nu, kunde göra ett par av proven innan tentaperioden så det hela har varit ganska avslappnat. Faktiskt en tentaperiod som är ganska njutbar.

48 timmars shift

Är ganska nyss hemkommen efter att ha vart på förlossningen i 2 dygn. Sammanfattningsvis har det vart otroligt bra.
det är enormt frustrerande att inte kunna språket ordentligt, de allra flesta sköterskor och barnmorskor pratar inte engelska vilket leder till frustration från båda parter. Vi vill gärna va till hjälp men krävs då att de har tid att använda lätta ord(och gärna inte i 120). Plus att man skulle vilja gratulera föräldrarna mer än några väldigt taffata ord.

Hela deras system på kliniken är uppbyggd på att ha elever där dygnet runt(de finns elever där dygnet runt hela veckan hela skolåret) då vi förväntas assistera på kejsarsnitt och andra gyn operation där det behövs. Dagtid finns det vanligvis extra folk om det behövs men på natten är vår givna uppgift.
De vaginala förlossningarna å andra sidan får man vakta annars sker de utan oss. Där behöver de inte vår hjälp och är då upp till oss att se till att vi är uppdaterade om vad som sker. Oxå en källa till frustration som vi dock lärde oss attdet lönande sig vara jobbig och fråga hela tiden eller hänga i korridoren för att se vart aktionen var.
Sen är det även hela grejen med olika doktorer, vissa är super trevliga andra mindre trevliga. Visa tar sig tid och undervisar andra kunde inte bry sig mindre.

Under de två dagarna såg jag 7-8 vaginala förlossningar, assisterade på 4a kejsarsnitt, såg ett par andra kejsarsnitt och operationer och assisterade även vid en hysterektomi.

Sista kvällen och natten var dock som ett enda långt äventyr. Började vid 18 med att vi precis missar en förlossning(kommer när dom går ut med barnet), då är jag lite smått irriterad då samma sak hände ett par timmar tidigare. Vi tar reda på när nästa förlossning är beräknad vilket är en timme så vi kommer tillbaks efter ca 30 min. Precis i tid visar det sig, och doktorn som är där tar sig verkligen tiden att förklara och visa och det blir en jätte fin förlossning. Efteråt går vi och kollar in bebisen som precis fötts. Det visar sig då att barnjouren är där och kollar till ett barn som mår lite dåligt, han tar sig tid att förklara och visa. Direkt efter det är nästa förlossning igång, med en prematur från v 25. Även här tar sig barnläkaren sig verkligen tiden att förklara och låter oss lyssna på hjärta och andning. Otroligt spännande! Det var full kalabalik men han var hur lugn och cool som helst.
Hinner knappt sätta oss ner innan nästa förlossning kör igång. Nu är det midnatt och vi är ganska trötta. Det finns dock ytterligare en kvinna på förlossningen men det verkar dra ut på tiden så vi frågar om de har möjlighet att komma och hämta oss när det börjar hända grejer. Doktorn tycker dock vi sett tillräckligt för dagen och tycker vi ska sova. Vi är dock inte redo att ge upp riktigt än så vi sätter på en film för att hålla oss vakna, men när den är slut är vi lite för trötta för att vara påträngande och ivägen så vi släcker och somnar. Klockan 3 knackar det dock på dörren. Jag är snabbt på benen, går som på ren rutin(måste va nattskiften hos Stefan som satt sina spår, då var det verkligen upp och hoppa så fort han larmade). Det är visst ett kejsarsnitt och de behöver assistans, de andra tjejerna rör inte en fena så jag springer iväg. Totalt nyvaken, förstår inte riktigt vad som händer förrän operationen är i full gång, mycket märklig känsla. Den drar ut på tiden då patienten är lite överviktig och har mycket ärrvävnad från tidigare kejsarsnitt. Strax efter 4a är operationen över och jag går och lägger mig.
Hinner bara somna innan det knackar på dörren igen, jag är uppe och öppnar igen, nu är det visst riktigt bråttom. Försöker få igång Christiane som i alla fall lyfter huvudet men hon bara kollar på mig och doktorn skyndar på så jag springer. Tycker det är väldigt suddigt och tänker att jag måste vara väldigt trött innan jag inser att jag glömt glasögonen. Springer tillbaks och hämtar dom, sen upp på op. Det tar 10-15 min från att jag vaknar till barnet är ute. så vid halv sex är jag tillbaks i sängs igen. Trött men ganska nöjd för nu hade jag börjat fatta rutinen. Fick inte längre otåliga blickar från op-sköterskan när jag skulle ta på op-rock osv. Men när det var dags att gå upp vid sju igen var det riktigt segt.
Spännande dagar har det verkligen varit! Längtar redan till nästa tillfälle till våren

Zagreb

Under 3e året, någonstans när det var som tyngst, började vi, några tjejer i klassen) prata om att nästa år(dvs detta året) då ska vi minsann få tid för annat oxå. Då ska vi åka iväg och göra något roligt tillsammans. Sedan dess har detta samtals ämne kommit upp ganska många ggr. Förslag på olika resmål osv.
Under hösten har vi pratat vidare på detta men lite mer konkret. Från början var det många med men under tidens gång droppade den ena eller den andra av pga olika anledningar tillslut var vi fyra kvar. Så vi hyrde en bil, bokade ett hostel och så bar det av till Kroatien. Vi skippade fredagens lektioner och började åka tidigt på morgonen. Efter ca 6 timmars bilfärd var vi i Zagreb.
Vi hade en jätte fin helg där, var lite kallt men ok ändå. På söndagen tog vi vägen hem via ett fint slott vi sett på bild i samband med att vi googlade Zagreb och Kroatien, hur mysigt som helt var det.
Så den där resan blev äntligen av och det blir nog flera i framtiden oxå.

Ledig

Vi har förmånen på mitt universitet att ha en veckas höstlov. Det blir något att se fram till under terminen och det är alltid lika skönt att få den veckan att komma ikapp med sånt som inte hinns med när man är i skolan hela dagarna.
Nu är det alltså dags igen, härligt!

Obstetrik

Jag gillar verkligen obstetriken men detta landet har en del märkliga inställningar.
Bla måste alla mammor som väntar tvillingar vara inlaggda på sjukhuset helst redan från vecka 35. Nog inte särskillt uppskattat av de flesta skulle jag gissa, har träffat en som var ganska less efter att ha vart där i 3,5 vecka. Hon ville helst bara ha ut barnen och åka hem till de andra äldre barnen som väntade hemma.
En annan grej är att alla mammor har obligatorisk mödravård med minst 3 ultraljud. Har de inte gjort det blir det stora problem med försäkringen.
Ja listan kan göras lång ren och jag har inte ens gått en fjärdedel av kursen...

Rullar på

Ja detta året är faktiskt ganska soft. Går visserligen i skolan hela dagen men sen är man hyfsat ledig. Har lite prov nu och då men inte så det känns jobbigt. Man kan göra annat utan att det dåliga samvetet gnager hela tiden och det är helt fantastiskt.
Ämnena vi läser är roliga, lärarna(de allra flesta) är engagerade och duktiga. Vi har haft flera lärare som erbjudit oss komma utöver den tid som erbjuds från skolan. Gå med på deras shift eller någon viss undersökning osv.

Med andra ord njuter jag av tillvaron

Annars då

Annars har det även hunnit hända en hel del privat. Sista veckorna av sommar innebar ganska mycket flängandes hit och dit. Träffa vänner lite här och där. Ibland planerat ibland inte alls.
Totalt han jag med att sova i 12 olika sängar under de ca 8a veckorna jag var i sverige.
Men det stora som hänt är ändå att jag har en ring på fingret. De ni, känns väldigt stort, spännande och fantastiskt kul.

Ny termin

Så hade då en ny termin börjat. Det är otroligt hur stor skillnad det är jämnfört med förra året. Stressnivån är obefintlig, tempot är helt ö everkommligt, alla är harmoniska och glada på ett sätt som jag inte sett sedan första veckorna i ettan.
Visst har vi extremt mycket lektioner men det är ok när man kan gå hem och ta den lugnt sedan så man hinner återhämta sig emellan dagarna. Dessutom läser vi massor med spännande ämnen detta året vilket oxå gör det roligt. Obstetrik och gynekologi, kardiologi och hematologi, anestesiologi, kirurgi, ortopedi, pulmologi, radiologi och lite till.
Den stora höjdpunkten kommer i november när jag och 2 till ska vara på förlossningen i 72h i sträck. Mycke spännande ska det bli.

Praktik fort.

Ja, praktiken va en riktigt höjdare. Hade lite olika överläkare och underläkare under de fyra veckorna jag var där och alla var trevliga och väldigt kunniga.
I början var allt nytt, göra dikteringar var väldigt märkligt och rutinerna helt okända. Kändes så fånigt att sitta där och prata in saker, satt helst själv i rummet i början och jag tyckte det va så pinsamt att nån skulle behöva lyssna på mig. Men det släppte eftersom, och snart kändes rutinerna rätt ok. Visst är det en del kvar som ska in i ryggmärgen men nu har jag iaf kommit igång.
Kontentan är att den var hur bra som helst, sista veckan kändes det riktigt tråkigt att sluta. Det var ju några patienter som jag följt lite extra under den tiden och som jag gärna velat se vad som händer med(en patient var jag faktiskt tvungen att ringa och kolla upp efter ett par veckor för att se vad som händer med honom. Det var skönt att höra att han fått komma hem, jag visste ju inte ens om han skulle överleva eller inte när jag slutade). Jag kan inte ha haft en bättre praktik, var verkligen super bra!

Tjat

Nu har mina föräldrar vart på mig flera gånger att det är dags att uppdatera bloggen. Så ok nu så

Praktik

Ja då har jag varit mina första dagar på medicin praktik och jag trivs så bra. Överläkaren är kanon, verkar aldrig särskilt stressad och svarar gärna på frågor. Alla underläkare jag stött på hittills har varit väldigt trevliga och villiga att förklara och visa. UL som jag går mest med Magnus har varit helt fantastiskt, har på alla sätt tagit sig tid att visa rutinerna och uppmuntrat mig att göra saker själv trots att det innebär att allt tar mycket längre tid för honom oxå. Avdelningen har rätt god genomströmning av patienter så jag lär få se mycket olika sorters patienter, plus att det varit rätt lugnt än så länge vilket oxå bidragit till att jag haft möjlighet att göra saker. Bra att komma in i rutinerna medan det är lugnt så kan jag ju faktiskt till och med göra lite nytta när det väl behövs.
Kan nog inte ha fått en så mycket bättre start faktiskt.

Värmen och Sverige

Nu ikväll har vädret äntligen en liten dipp i temperaturen, vilket verkligen var på tiden. Den konstanta värmen är ju inte rolig alls tillslut. Det är bara vid polen det är uthärdligt, resten av tiden spenderas konstant varm och kvalmig. På natten är det att välja emellan brummet från fläkten eller hetta. Att va ute och uträtta ärenden är inte något större hit heller.
Så nu ska det verkligen bli skönt att komma tillbaks till Sverige. Imorgon börjar första etappen av resan genom att åka upp till Budapest med Kristin och spendera natten hon hennes kompis där. Sen bär det av till Sverige på onsdag. Och på torsdag har jag första dejten med kompis inbokad, fika med Lisa :)

SOMMARLOV

Ja det blev även sommar lov denna sommar. Det trodde jag verkligen inte att jag skulle få där i vintras när allt bara gick fel.
Idag hade jag alltså sista tentan och jag var så extremt nervös, ville verkligen klara mig. Provet var väll knappast det bästa jag gjort men jag klarade mig och nu är det över. Detta långa hemska år är över, jag har klarat 3e året och nu börjar det roliga på riktigt.
Ser otroligt mycket fram emot alla roliga ämnen vi ska ha nästa år.
Men först är det en lång underbar sommar som hägrar. Nu har jag en vecka här nere att vila ut och bli brun innan jag åker hem till Sverige igen.

Slutspurten

Nu är det alltså bara ett prov kvar, patologi. Och hägringen av sommar lov är väldigt stor, vore så fantastiskt skönt att bli klar innan sommaren. Men ack så trött man är nu, det är ju bara att konstatera att man inte är lika effektiv som man kan vara. Men jag och Kristin kämpar på så gott det går och med lite flyt och en glad examinator så kan detta långa år snart vara över.

Biblioteket och flytt

Erik har under dessa två år han bott här mer eller mindre inte satt sin fot på biblioteket (iaf inte pluggat där, bara vart förbi och fikat med mig någon gång). Jag å andra sidan spenderar ganska mycket tid, framförallt detta året och ännu mer så under tentaperiod.
Så jag har ju tyckt att han borde ge biblioteket en chans, då får han ju faktiskt träffa mig lite mer men han har varit ganska svår flörtad så jag hade get upp.
Men så här om dagen var han förbi, efter ett ärende i stan, och fikade med mig. Kristin frågar om han tänkt stanna och plugga, och till min förvåning så bestämmer han sig faktiskt för stanna en stund. Det går ganska bra, han sitter kvar hela eftermiddagen. Han kommer till och med tillbaks dagen efter och stannar hela dagen. Till sin egen förvåning går plugget faktiskt bra plus att han får fin utsikt som bonus. Och jag är glad att få ser han lite mer än vanligt.

Han har även i dagarna skrivit kontrakt för en ny lägenhet till hösten. Rebecca, min kära vän, har bestämt sig för att inte komma tillbaks till hösten utan ska istället börja 3e året i Budapest. Så hennes lägenhet blev plötsligt ledig. Eftersom den är samma standard och prisklass som Eriks nuvarande lägenhet men med den stora förmånen att det är två gator bort från min lägenhet så har han bestämt sig för att ta över den(då kom i alla fall något gott ur eländet att Rebecca inte kommer tillbaks)
Jag har allt en fin pojkvän som väljer att flytta för min skull.

Det där extra provet

Läraren ringde upp mig senare samma dag och sa att nu satt upp mig på listan med de som skulle få ta provet veckan därpå.
Och ja tro det eller ej men det gick ju faktiskt bra. Det kändes faktiskt helt overkligt.
Professorn ropade in mig och gav mig det organ jag skulle bli testat på. Han gav mig lite tid att kolla på det innan han började examinationen.
Jag börjar med att säga fel diagnos, men han rättar mig och jag finner mig snabbt till rätta och han ställer ett par frågor som egentligen var rätt ok och alla relaterade till det vi höll på med(oftast ställer han minst en fråga på något annat ämne som inte alls är relaterat till organet du fått). Sista frågor villa jag bort mig i men av någon anledning så tycker han ändå att min prestation var tillräckligt bra för att få klara mig.
Det tog mig flera dagar att fatta, var tvungen att fråga Kristin flera gånger om jag bara inbillat mig eller missförstått professorn. Men hon trodde inte att så var fallet(hon var precis bredvid mig när jag blev examinerad).

Som sagt, starten på den här tentaperioden är SÅÅ mycket bättre än förra.

Motivation

De där uppmuntran jag fick av min lärare blev verkligen en vändpunkt.
Det här året har varit varit från dag ett i princip, och motivation har varit ett allt större problem(eller snarare bristen av den). Inte så att jag tvivlat på det jag gör, men det har inte känts direkt roligt. Jag har ju pluggat med har varit ur ett måste snarare än att vilja och glädje. När det sedan inte blir några vidare resultat är det som att gå i motvind hela tiden. Framförallt hösten och vinter var bara en lång uppförsbacke kändes det som.
Sen har våren egentligen gått bra, har ju klarat allt som jag ska men känslan i benen efter den där uppförsbacken har ändå levt kvar. Men så kom fantastiske István in i bilden och lyckades säga precis det som behövdes för att motivation skulle återvända.
Helt plötsligt var glädjen och motivation tillbaks. Det har varit en helt annan känsla att plugga de senaste veckorna, jag sitter inte längre på biblioteken och kollar på klockan och undrar när jag kan gå hem utan ser istället hur kort tid det är tills det stänger och jag måste gå hem.

Sprang på István igen idag för första gången sedan den fredag för snart 3 veckor sedan(höll för övrigt på att köra in i en parkerad bil med min cykel för jag blev så glad av att se honom). Jag berättade vilken oerhörd uppmuntran han varit för mig och tackade så mycket för det.

Angagerad lärare

Vi det här året haft en helt underbar lärare i patologi, inte professorns som håller föreläsningarna(han är oxå bra) utan han som är med oss på obduktionerna och histologilabbarna.
För det första är han en naturbegåvning vad gäller att lära ut, det verkar bara sitta i blodet. Han lyckas få allt verka intressant, lätt och självklart. Han ser sig själv som våran tjänare och är verkligen mån om att vi ska lärare oss och tycka det är kul.
Eftersom jag är gruppledaren så är det jag som hållit den mesta kontakten med honom vad gäller schema ändringar och andra frågor. Och jag har mer än gärna gått på hans lektioner(har missat väldigt få av hans lektioner) för att jag vet att det ger mig något. Med andra ord han vet vem jag är och vad jag går för.
Så igår när provet(inte tenta) i patologin gick åt skogen så hörde jag av mig till honom(sms) för att ta reda på vad som gäller för ett omprov(så jag skulle kunna sova den natten) varpå han faktiskt ringer upp mig och säger att han kollat på provet och godkänt mig. Så jag sov riktigt gott inatt.
I dag när jag träffade honom så säger han att han tycker jag ska gå upp på en för-deltenta(tentan är i tre steg och man kan göra första steget i ett förprov utan att förbruka en tentagång) nästa vecka. Det hade jag redan uteslutit, man måste ha ett bättre snitt på sina prov under terminen och i och med att jag bara precis klara mig på den här sista är det kört. Men han sa att om jag vill så skulle han fixa så att jag får göra förprovet ändå. Det gör otroligt mycket för min motivation att han tycker jag är en så pass bra elev att han är villig att göra det för mig. En mycket välbehövd uppmuntran och boost i uppladdning inför tentaperioden,

tenatperiod

Nu är den ett faktum. Datumena är bokade, schemat fastlagt. Dags att börja ladda för 6 veckor med stress och press. 2,5 vecka kvar till TENTAPERIODEN
Måtte jag ha bättre flyt denna gång.

Kecskemét

Igår hände något ovanligt, jag och Erik gjorde en dagsutflykt till en närliggande stad. Detta är verkligen inget som tillhör vanligheten, framförallt inte detta år.
Men nu var det så att jag har några vänner som va på besök i Ungern och de skulle vara i just Kecskemét över helgen hos en familj där. Så jag tog mig tiden att åka upp och träffa dom. Fantastiskt roligt. Kecskemét är bara en timma med tåg här ifrån och det va bra att bara få lite miljöombyte vad gäller stad och umgänge, det gjorde gott. Den ungerska familjen som va värd såg till att vissa oss runt ordentlig, hann med stadstur, besök på konst museum och zoobesök.
En lyckad dag helt enkelt, kul att träffa Greg och Vonnie, trevligt med en ny bekantskap i den ungerska familjen(dom hade sju barn!). Massa sol och frisk luft.
Sådana här dagar är det inte gott om detta året och kanske just därför uppskattar jag dem desto mer oxå. Ger mig en känsla av att det är som vanligt(annars är jag rätt insnöad på skolan detta året)









En liten rolig grej var att när vi var på museet så stod jag och läste på en skylt när jag plötsligt hör några pratar svenska så jag utbrister "är ni svenskar". Vilken de var. Det är lite märkligt, jag reagerar väldigt fort på att folk pratar svenska när det inte är människor jag känner. Det är ändå så pass många svenskar och norskar att man hör det lite nu och då men då reagerar jag inte alls på samma sätt.

Nu har det vänt och pytte bebis

Nu börjar tiden när man inte längre klär på sig för att gå ut när man kommer in istället.
Imorse innan jag gick till skolan var det redan 18 grader i skuggan, när jag sedan kom hem mitt på dagen var det 25. Helt underbart! Varmt utan att det blir för mycket och det är svalt och skönt att komma in. Det kunde gärna stanna så här, helt lagom. Dessväre vet jag ju att en bit in i nästa tentaperiod kommer jag tycka värmen är smått olidlig då den inte längre går att hålla ute ur lägenheten. Men nu ska jag bara njuta av sol, värme och syrener som luktar underbart.

Idag på patologin fick vi se ett fall av en utomkvedshavandeskap en liten liten bebis(10-12 veckor gammalt foster) som var ca5 centimeter men så söt. Alla va helt förundrade över att den såg som en riktig bebis med fingrar, tår, öron... ja rubbet fast bara väldigt liten. Det är sånt som tar tag i hjärtat lite extra.

tandläkarbesök

Förra veckan var det dags. Jag undviker gärna att gå till tandläkaren, och sedan man måste betala ännu mer så. Gå och betala för något som bara gör ont och är obehagligt, nej tack
Men nu gick det faktiskt inte att undvika, jag hade lyckats bita av en tand. Ringer min kära vän som har koll på vart man ska gå för diverse besvär. Hon fixade en tandläkar tid till mig morgonen efter och kör mig dessutom dit.
Vi kommer in i väntrummet, det är två personer före mig.
Person 1 går in, kommer strax ut igen och sätter sig.
Person 2 går in, kommer oxå strax ut och sätter sig igen.
Jag går in, tandläkaren tar sig en titt, konstaterar att detta ju måste fixas. Undrar om jag vill ha bedövning. Ja tack! Han sätter bedövningen och ber mig gå ut och vänta på att den ska sätta sig. Person 1 går in igen, kommer ut och sätter sig en stund senare igen.
Person 4 går in, kommer ut och är färdig.
Person 2 går in igen blir klar och så är det min tur igen.
Han lagar mig tand, efter mig går person 1 in igen.
Allt detta sker inom loppet av 40 min. Snacka om att vara effektiv.
Jag lämnade lägenheten strax innan 8, sen var jag i skolan strax före 9.

Trots min aversion mot tandläkare så var han faktiskt riktigt trevlig, plus för en lagning tog han inte mer än ca 300 kronor. Här snackar vi bra pris! Kan kanske tänka mig att gå till tandläkaren igen innan jag flyttar här ifrån.

Här har våren landat för gott, att cykla nedför gatan är en fröjd för det luktar så gott. Skönt att bara ta en extra tröja till skolan, njuta av värmen på lunchrasten osv.

Det är väll på tiden att uppdatera nu kanske.
Veckan hemma i Stockholm va jätte skön. Underbart att träffa familjen och ha tid för Erik. Lite annorlunda var det dock att komma till ett nytt hus, men det kommer bli jätte fint när det är klart.
Var kul att träffa familjens maskot Moses oxå(han var borta ett par månader under sommar/höst men kommer sedan tillbaks) även om han såg lite skamfilad ut då han var rakad på sidorna.
Hann även med att träffa några få vänner, jätte kul!
Veckan efter ledigheten var det så klart full rulle igen, lite segt att komma igång igen men till slut så. Hur provet från förra veckan gick återstår dock att se men proven innan lovet gick helt klart över förväntan.
Nu har vi några veckor utan prov, skönt!

Lov

Då är det nästan lov! Har visserligen lektioner men ingen direkt press på prov vilket ärv skönt.
Det här året tar verkligen enormt på krafterna, mycket mer än jag trodde, och det gnälls en hel del, men allt är ju inte dåligt.

Det är verkligen fantastiskt med mer kliniska ämnen, och fantastiskt att få vara på sjukhuset å se patienter.
Vi har dessutom fått turen den här terminen med att få underbara handledare som är med på avdelningen. Dom tycker verkligen det är kul att vara där med oss, och skulle kunna hålla på längre, vi får ofta avbryta för att vi måste till nästa lektion. De är i tid, de är förberedda, glada att se oss... gör det roligt och bra för oss på alla sett.
Vi har hittills aldrig träffat en patient som inte är villig att låta oss fråga dumma frågor, klämma här och där och lyssna hit och dit.

Vi får en av Europas bästa patologi undervisning här. Vi ser och är med och utför flertalet obduktioner varje veckan. Har även här en bra lärare, en som är en riktigt naturbegåvning på att lära ut. Är oerhört passionerad för det han gör och lyckas smitta av det på de flesta. Vi har efter ett par månader rätt bra koll på vi ska gå till väga, vad vi ska kolla efter. Kanske inte alltid kan ställa en färdig diagnos men ofta peka ut de viktigaste skadorna i kroppen, och detta väldigt mycket till allas vår underbara Istvan.

Men det ska onekligen bli helt ljuvligt med en vecka i Sverige. Att äntligen få vila kropp och själ ett par dagar, å så underbart.

En regnig fredagkväll

Som så många tidigare kvällar stod vi där i ett av Szegeds gathörn och pratade.
Men den här kvällen var något annorlunda, och det var inte regnet och kylan( i det annars varma soliga Szeged) som var annorlunda.
Många olika samtals ämnen har avklarats i Szegeds gathörn men inget som liknade detta. Det började som ett samtal mellan vänner och slutar med ett samtal mellan en pojk och flickvän.

Tre månader senare är jag på väg hem efter ytterligare ett gathörnssnack, det har börjat regna och jag är glad långt in i hjärtat för han är min.

Chokladbutik

I veckan tog jag mig för första gången in i en nyöppnad butik i stan, dom har MASSOR med choklad i alla dess former. Livsfarligt, men sådan tur då att jag inte har så mycket tid att gå in där.